Aftonbladet – 1 februari 1869, sida 3

e I stenkol anskaffas till allt mera stegrade pris så framgick likväl af hr Falkmans anförand -latt torfanvändningen tillvinner sig allt störr uppmärksamhet af en mängd intelligenta per soner. — Sålunda har ledamoten i första kam. I maren hr v. Storckenfelt i en redan 1856 ut a skrift meddelat, att han under mer ä1 110 år begagnat endast torf till eldning i 1? a Iboningsrum, brygghus, bagarstuga och smedje ;)i hvilken ständigt smides, och hade hr S dermed funnit sig särdeles belåten. Samm: ) I erfarenhet hade flera aktade män i Wermv Iland gjort, hvilka begagnat till och med röd) Itorf af mindre god beskaffenhet. (Isamman: . I hang härmed erinrade tal. derom, atti åtskilIl liga trakter, der nu torkad boskapsspillning. tång och halm användes till brännmaterial, -I ratas rödtorfven, som likvisst åstadkomme I vida starkare värme.) Vidare begagnas skär-, , Itrampeller kravmalen torf, allt efter omständigheterna och torfämnets beskaffenhet I vid Guldsmedshytte silfververk till malmens -) smältning, till svartsmide vid Wedevåg, till I manufaktursmide vid Rockhammar, för jernI tillverkning vid Rådanefors, Gryt, Ham.marby, Finnåker, Laxå, Garphyttan, Svartå, I Svana, Kolswa m. fl. bruk. Under sommaren 1863 upptogs vid Boo egendom, (tillhörig friherre Hugo Hamilton, som har synnerligt I stora förtjenster om torfberedningen inom vårt Tland) med 4 torfstikningsmaskiner 2,200,000 stycken torf, hvarje stycke 1 fot i längd och 5—6 tum i fyrkant, med hvilken torf flamugnarne eldades och stål kunde brännas. Torfven torkas äfven medelst den från härdarne bortgående värmen, och anses der torfvens värmekraft förhålla sig till träkolens som 3 till 4. — Likaledes framhöll tal. de på jernkontorets föranstaltande vid Munkfors anställda försök med brukspatron Lundins uppfinning att använda torf såsom bränsle i gasvällugnar, och hvilka försök, refererade i jernkontorets annaler för 1868, utfallit särdeles tillfredsställande. Att god och billig lysgas kan beredas al torf, är otvifvelaktigt. Sålunda är det kändt att 1000 kubikfot Tysgas kosta i Riedingers gasfabrik i Kempten netto 31,4 öre och i Paris 37,8 öre. Men obemärkt bör ej lemnas, att flera svårigheter ännu möta vid lysgasberedningen af torf, och att stor tillgång på kalk fordras för gasens rening. Slutligen fästade hr F. uppmärksamheten på den stora besparing som skulle uppstå, om torf blir använd till brännmaterial vid de svenska jernvägarne. Att torf för berörda ändamål kan användas är konstateradt i Baiern, der jernvägslokomotiverna redan i 20 år eldats med torf. Naturligtvis mötte stora svårigheter i början icke minst från lokomotivförarnes och eldarnes okunnighet och fördomar. Men torfanvändningen uppmuntrades genom premier, och nu skulle de egerna återgå till stenkolseldningen. Samma svårigheter skulle tilläfventyrs äfven möta här, men kunde möjligen på samma sätt som i Baiern öfvervinnas. Sudan vid härvarande statsbanor användes stenkol i stället för kokes hafva s.k. ;kol-olje-premier, som utbetalas till lokomotivförare och eldare, betydligt stigit; 16,000 rdr utbetaltes för 1865, 40,400 rdr för 1866 och nära 50,000 rdr för 1867. Då nu-kostnaden för. brännmaterialet vid statsbanorna för 1866 Sppgigs till 331,800 rdr och för -1867 till 405,500 rdr, så inses lätteligen af huru stor fördel det vore om stenkolen kunde utbytas mot torfbränsle. Förbises får dock ej att ett sådant arrangement är förenadt med åtskilliga svårigheter; den största torde vara brännmaterialets anskaffande och upplagring på stationerna. Nödigt blef att afsluta kontrakter med en mängd leverantörer, hvilket icke erfordras då stenkol begagnas, och vidare måste stora magasiner uppföras, enär torfven fordrar ett högst betydligt större utrymme än stenkolen. 7) I Irland har redan i många år ångbåtar drifvits med torfbränsle och försök dermed har gjorts och med god framgång äfven i Norge. — Slutligen omuvämnde hr Falkman, att vid den nordligast belägna jernvägen i verlden, nemligen Trondhjem -Störenbanan, som anlagts för statens räkning, begagnas torfbränsle med fullkomlig belåtenhet. Med anledning af hr Falkmans föredrag, . som endast i korthet bär kunnat återgifvas,! lemnade prof. Erdmannf flera icke mindre vär-. derika upplysningar. Vid undersökningarne för SVR SR ARENOR JOD