Aftonbladet – 27 januari 1869, sida 3

okal byggas sannerligen inga billigare jernvägar. Jet är i vara fall något vågadt att ställa blott n supposition äfven af den mest di1HörtiTega erson högre än en faktisk undersökning, ofta ockå mindre väl verkställd. Med de fakta som örelågo anse vi oss varit i vår fulla rätt att uppisa förslagets orimlighet. Vårt hufvudanfall gällle anläggningskostnadens enorma storlek, — och u har den blifvit afprutad från 19!, till 12 a 13 nillioner. Vi betonade trafik-kalkylens öfverdrifer, men som utrymmet ej medgaf en fullständig ranskning och som vi derföre läto dess siffror ästan oförändrade gälla, — försvaras den ännu. i behöfde ej gå denna kalkyl närmare på lifvet, när äfven med bibehållande af absolut samma ummor, som intressenterna sjelfva gillat eller ramlagt för allmänheten, äfven med antagande af n 9 gånger så stor trafik som vid våra mest traikerade jernvägar den ifrågasätta banan skulle ått med en årlig förlust af 72,000 rår eller 20,000 rår, ifall person-inkomsten reducerades till let rimliga såsom vi visade. En så föga uppnuntrande utsigt och osannolikheten, att ett så tort anläggningskapital någonsin kunde anskaffas; orde mer än väl kunnat rättfärdiga framlägganlet af en annan och rimligare plan att uppnå irängesbergs gruffält — som ju här är hufvudsak — tan att man behöft beskyllas för partiintresse Eiler var det då så oförsynt att föreslå en dyik förbindelse för 3-millioner i stället för 117, million, som den eljest enligt förslaget skulle kotat, ehuru olyckan ville, att den föreslagna li ien ej pekade fullt åt det håll våra granskare inskade? Major Adelskölds citerade åsigt, att en yfullkomligare jernvägsförbindelse, som kan åstadcommas och som bör bära sig, är bättre äh den rackraste kommunikationsplan, som för kostnarlens skull icke inom en aflägsen framtid kan ealiseras., — samma åsigt utgjorde ju också grundråden i våra framkastade förslag, i vårt 8 k. storskifte,. Men är det nu så att en bana från rövi öfver Grängesberg till Wessman kan byggas ör 3 eller 5 millioner, eller för ungefär samma ris som en bana ditopp från Köping, så skola i gerna gifva Frövilinien företrädet, alldenstund Lindes bergslag helt och hållet saknar jernväg, 1å deremot vid Hedströmmen en sådan finnes. Vi taga derföre fasta på kapten Nordenfelts försäkran härom. Och dere vore då all denna uppståndelse i lägret, som vår förra artikel orsakade, med ens häfd och intet vidare i denna sak att orda, såvida ej anfallet på våra åsigter om trafik-kalkylen ock det framställda Köpingsulternativet kräfde ett försvar. Vi hafva icke förbisett de grufvor kapten N. nppräknar. De flesta af dem ligga i närheten af Rossvalen och vi yttrade, att de verk och grufvor, som äro belägna omkring Rossvalen, betjena sig i hvarje fall af vattenkommunikation till Linde, emedan jernväg på så ringa väglängd och för malmer aldrig. kan täfla med sjötransports och till Linde projekterade vi ju en jernväg. Att Svartviksfältet oaktadt sin förträftlighet skulle blifvit oberördt, ansågo vi af mindre vigt, enär Grängesberget ju har outtömliga lager af rik och wvälartad jernmalm, 16 procent rikare än Svartviks. och hvad gjordes oss då mera behof? Komme man väl i förbindelse med ett outtömligt gruffält, syåtes det som om förbindelsen med flera outtömliga vore en smula lyx, såvida det ej kunde ske för samma kostnad, hvilket ej var händelsen. en till blandning finge.man nog ifrån annat Att en jernväg Köping —Wessman skulle få en farligare -medtäflare i Stömsholms kanal än Frövi — Wessman är alldeles oriktigt. Den förbi Uttersberg proponerade linien och nämvda kanal äro redan i öjden af Ramnäs och Forsen, belägna på ett af ständ ifrån hvarandra af 3!:, mil, skilda af väldiga höjdsträckningar och stora skogar; och hvar och en som i ringaste mån känner till förhållandena, vet alltför väl, att dessa båda trafikleder hvarken hafva eller kunna få någonting med hvarandra gemensamt förr än vid Wessman och der finge Frövisträckningen samma olägenhet. Vi bestrida icke att kapten N., såsom godsegare invid Frövi—Falulinien, känner väl omständigheterna der, men här våga vi jäfva hans omdöme. Att en linie Köping—Wessman skulle tjena trafiken vesterut mindre lätt än en linie Frövi— Wessman och sålunda inbringa stambanorna mindre är sannt, emedan vägen blefve längre, men deremot möjliggjorde hon genom Köpings hamn malmexport sjövägen, hvilket kunde vara af vigt, ifall det visade sig att malmexport a jernväg öfver Frövi och Göteborg vore en omöjlighet. Hr G. förelägger en kalkyl öfver export af malm till England på Göteborg sålunda: En centner malm å 60 procents jernhalt betalas i engelska hamnar med 1 rdr. Jernvägsfrakt från Grängesberg till Göteborg 36 mil å 1 öre pr centner Ojs6 rdr. Frakt från Göteborg till England pr centner 0,30 rdr. Tillsammans 0,66 rår. Således lemnas ett öfverskott af 34 öre pr centner eller ete Längre fram säger han, att malmen från dessa grufvor kostar 15 öre i brytning, hvilket väl sålunda måste fråndragas. Vidare medgifver kapten N., som dock borde vara intresserad för saken, att taxan för Frövibanan måste sättas till 2 öre — och hvarföre skulle icke hans utsago få gälla här såväl som i fråga om rm naden? Icke heller må man inbilla sig att Köping Hult gerna kan under 2 öre pr centner mil befrakta den jemförelsevis korta biten mellan Frövi och Örebro, der medelpriset nu är 3,7 öre. Låt så vara att staten kan trafikera efter 1 öre mellan Örebro och Göteborg, så måste i hvarje fall transporten ökas med minst 10 öre pr centner. Båledes lemnas ett öfverskott icke af 34 öre utan af 9 öre pr centner. Nu beror på hvad faktoripenningar och andra umgälder i Göteborg belöpa sig till. Uppgå de till 9 öre, så har hr G. sannerligen ej mycket för allt sitt besvär. Icke sannt? Beträ ande invändningen om återfrakter vid sjötransport hemställes om icke den också gäller för jernvägstransporter. EE Att staten fraktar cokes och stenkol från Gö teborg till Örebro efter 23 öre pr centner bevisar intet till förmån för låga fraktpris, emedan det är återfrokt och trafikstyrelsen gjort särskildt med gifvande just för dessa båda effekter, på det at! vagnarne ej måtte gå tomma 1 retur. Underligt att kapten N. ej visste detta. Det framställda förslaget att sända malm till skogarne kring Sommen må vara rimligt. Men huru många millioner cent ner? Och hvad hindrade en sådan rörelse om li nien ginge på pg ng Hr G. tyckes veta lika li tet att det nu redan finnes en fullständig bredspårig bana till Köping som att Köping—Utters bergsbanan och Strömsholms kanal icke ligga i samma dalgång utan äro skarpt skilda trafikleder För export på Finland erbjöde Köpings hamn er ovilkorlig fördel, och hvad angår Dalarnes tynande jernverk kunna vi ej fatta, hvarföre icke linier Köping—Wessman kunde utsträckas ditupp lika väl som Frövi--Wessman. Såsom gemensamme från Ludvika norr ut skulle ju båda linierna också hafva samma vinst af att korsa Kanalen och Dal elfven. För vår del kunna vi dock ej inse der framhållna fördelen för virkestransport genom e! I Avlilr larcning pat Nalalfrvan 2 mil från KOrsnäs.