Aftonbladet – 27 januari 1869, sida 3

Falun till Korsnäs? Eller skulle plank och bräder f; rån Korsnäs forslas 42 ER till Göteborg, ; lå man har endast 8 mil till Gefle? Det är likväl tt faktum, att den betydliga virkesqvantitet, som stt handelshus i Göteborg nu tager från Köping, sår sjöledes och icke pr jernväg oaktadt längden ir endast omkring 33 mil. Nej — för export på utlandet af råvarer såsom malm och virke måste haftet sökas på kortaste väg. Helt annat är fal-l; et med trafiken mellan våra provinser, der distarserna äro små, eller med dyrbarare produkter, såsom t. ex. stångjern, söm tåla vid en högre frakt för en snabb afsättning. Hrr K. täcktes observera, att det icke var efter hela Frövi—Falulinien utan endast mellan Rossvalen och sjöarne Hörkem som skogarne sades vara nästan öde utptundrade. Så stod det. åtminstone i vår artikel. 2 Vi hafva aldrig bestridt inalmtillgångarne eller ndra faktiska uppgifter i och för Big sjelfva. Tvärtom. På dem baserade vi ju hela vårt resonemsaäig. Det var endast mot tillämpningen af sifforna och det sanguiniskaiförutsättningarne, som vi opponerade oss. Anförandet af alla dessa intyg om grufvornas malmförråd var således -temligen öfverflödigt. Vår jemförelse mellan de ifrågasatta trafiklederna måste varit hr G. till mycken förargelse. Han säser: Låtom oss 8 will hvilken trafik denna lilla vrå bland bergen — linien Köping —Grängesberg— Wessman — och dess bruksegare hafva, som skulle öfverträffa Frövi—Falubanans trafik. Enligt egen . uppgift tillverkas inom denna ort 222.280 centner tackjern och 290,009 centner stångjern, tillsam mans 512,280 cehtner, men våguppgifterna från . dess faktoriplats ög upptaga, att derifrån afgick år 1866 218; centner stångjern och 250 centner tackjern och 1867 248,619 centner stångjern och 1685 centner tackjern. Det är således för I denna obetydliga qvantitet gom staten skulle be1 kosta en bana hit.. Och vidare: vHuru noggrannt Tertius angifvit Frövi —Falsbanans Fang kan man se deraf, att endast de närmast Grängesberget belägna grufvorna äro omnämnda, ur hvilka 1863 brötos 884,099 centner men de öfriga hvarur uppfordrades 1.736,000 centner äro utlemnade. När de officiella siffrorna behandlas på detta sätt, huru Svt kan man då anse de egna uppgifterna? Hr G. har här begått två misstag: det ena att ej hafva ordentligt genomläst vår artikel och bemärkt dess innehåll, det andra att hafva sammanblandat tillverkningsqvantiteten med trafikqvantiteten, hvilket är helt skilda saker, enär den ena mär tes i centner och den andra i centnermil. Vi behöfde en grund för jemförelsen och togo tillverkningarne såsom basis, emedan om vi skulle utgått från trafikmängden Vi nödgats företaga oss det augiasarbetet att revidera Frövibanans trafikkalkyl, hvilket säkerligen utsatt oss för ännu konstigare anlopp från våra granskare. Våra ord lydde sålunda: Jemföra vi de båda trafiklederna och då man tager ur räkningen de på och omkring Grängesberget belägna beraverk, hvilka i hvårje fall skulle beröras, äfvensom de, hvilka ligga midt emellan de båda sträckningarhe och som således kunna lika väl hänföras till den ena som till den andra, så befinnes Wriävi-Grängesbergsliniem hafva följande hyttor, — hvilka uppräknades — med en tillverkning af 437424 centner tackjern och Stjernfors etc, stångjernsverk med en tillverkning at 93,122 centner, hvilket allt sammanlagdt med 12,000 centner för kopp och bly utgör 542,546 centner; samt att Köping—Grängesbergs linien disponerar i hyttor, — som angåfvos — 1) med 222,280 centners tackjernstillverkning och i stångjernsverk Nyfors c. med inalles omkrin 290,000 centner stångjern, hvilket tillsammans me 1000 centner koppar uppgår i summa till 513,280 centner. Hvad tillverkningsqvantiteten angår, är således skilnaden mellan de båda sträckningarna ganska obetydlig,. — Häraf drager nu hr G. den slutsats, att Köpingslinien skulle få i trafik 513,280 centner, ifall våra bapelfter varit sanningsenliga, eljest vida mindre. Hvarföre icke då också Frövilinien endast 542,546 centner? Vi gjorde en jemjörelse mellan de tillverkningar, som ej wvoro för båda linierna gemensamma och så säger hr G. att det var den uppvisade totala trafikmängden. Sannerligen en väl simpel deduktion! Att beskylla oss för falska siffror, är också temligen starkt. Tror hr G. verkligen oss om den stora enfalden att vp dikta fakta endast för nöjet att vid första tillfälle blifva slagna på fingrararna? Och-huru kan Köpings faktori vara måttstocken på hela tillverkningen från Köping äfven Grängesberg till Wessman? Hemtades uppgifterna för Frövi—Falubanan endast från Frövi station, skulle minsann icke stora summor kunna uppvisas. För öfrigt äro alla siffrorna tagna från Frövi—Falubanans egen karta, med undantag för de uppelfna 290,000 centner stångjern. Hr G. sjelf medgifver 248,619 och således skulle vi ändå ej ljugit ihop mer än omkring 40,000 centner. Med första möjliga skola vi hafva äran förelägga hr G. fullt bindande bevis på våra uppgifters sanning i hvad som ej nämnde karta, hvilken ju icke jäfvas, upptager. Men vidare! Vi sade: Malmbrytning i Grängesberget utgör omkring en million centner;i Frövi—Falubanans prospekt är den antagen till 6!, million,. På meravämnde karta står: Grängesberget 802,200, Björnberget 66,075, Fredmundsberget 46,312, Finnäs 105,855 centner, alltså summa 1,020,442. Vi upptogo för bevisets. styrka så många grufvor som möjligt, men ej trodde vi att flera än dessa kunde till Grängesberg hänföras. Nu befinnes trafik-kalkylen ovedersägligen upptaga för Grängesbergs station: 3 millioner centner malm till Wermland, Nerike, Nog brer Småland och Södermanland, 2 millioner till Falun och Gefle, 1 million till Biljan och !, million till N. Kopparberget. Summa 6!, million. Hvari hafva vi då haft orätt? För öfrigt må anmärkes att denna lilla vrå bland bergen, som hr G. med så Sr BE öfverlägsenhet omnämner, likväl har på omkring 4 års tid åstadkommit närmare 5 mils barer gg utan några minerande ansträngningar, då deremot det storartade Frövi-intresset ej ens mäktat bekosta en ordentlig undersökning utan att begära statens hjelp. Äfven på denna grund trodde vi att en linie i fortsättning af Utterbergsbanan till Grängesberg och Ludvika skulle hafva större utsigter för sig att kunna åstadkommas än Frövilinien. Vi hafva hitintills icke inlåtit oss i några trafikberäkningar, utan endast visat, att på grund af tillverkningarne måste de båda linierna såsom trafikleder vara. ungefär lika goda. Att numera, 8edan frågan tagit partinatur, ingå i en detaljerad kritik af -Frövi—Faluprospekten skulle endast tjena att uppväcka bitterbet hos våra förmenta motståndare. Men för att motivera vårt yttrade misstroende må dock anmärkas, att om också den oerhörda qvantiteten af 6!, millioner centner malm komme att exporteras från Grängesberg, om också hela tillverkningen af alla hyttor och jernverk 1) Här förekom verkligen ett fel, som vi tyvärr för sent observerade, nemligen att Hagge var hänfördt till hyttorna i stället för till jernverken, men betyder för bivisningen intet, enär tntalrmman hlir densamma Hr G har oaåk