Aftonbladet – 26 januari 1869, sida 3

tillbörlig styrka; så skall staten deraf sedan draga mångdubbelt större inkomst än den obetydliga. vinst, som staten i början kunnat hafva, med fara dock att snart se denna förtidigt anlitade källa till skattebidrag alldeles utsina. Att hos oss påyrka en dryg beskattning å betsockerfabrikationen på den grund, att denna fabrikation i andra länder nu drager hög skatt, är en orimlighet. -Sockerbetodlingen är i vårt land ännu obetydlig, ja så obetydlig, -att den knappast förtjenar nämnas, och ännu mindre kunna vi tala om en inhemsk betsockerfabrikation. I båda fallen återstår mycket att göra, innan vii någon mån kunna på oss tillämpa nuvarande förhållanden i åtskilliga andra länder. Att med ens i Sverge etablera sockerbruk efter tyskt mönster är af många orsaker en omöjlighet. I främsta rummet är det icke möjligt att genast producera tillräckliga qvantiteter -betor inom så kort afstånd från fabriken, att betorna icke genom transporten skola fördyras. Dels har åkern icke det bruk att den öfverallt lämpar sig för en sådan odling, utan måste den först undergå ett mödosamt arbete; dels saknas tillräckligt och inöfvadt folk för betorkas produktion, samt dessutom den för stora företag nödiga kaitalstyrka, hvilken hos oss endast kan ästadkommas genom bildande at bolag. Sådana skola ock otvifvelaktigt uppstå, sedan allmänna intresset blifvit väckt, om skattefrihet till -en början medgifves, men i motsatt fall må man icke föreställa sig att kapitalisten skall våga sina penningar på dylika storartade företag. Af hvitbetodlingens närvarande ståndpunkt i vårt land följer, att fabrikationen af betsocker endast kan börja i mindre skala. Så har det gått i andra länder, från hvilka vi, hafva en säker erfarenhet att hemta. Betsockerfabrikationen har der icke uppstått på en gång liksom genom ett trollslag, utan hafva decermiers arbete fordrats, ett småningom skeende framåtskridande, innan de resultater vunnits, såväl med hänseende till sockerproduktionen som den derå lagda beskattning, till hvilka mah kommit. Insändaren, som antager att en belysning af betsockerindustrien icke skall sakna intresse, tillåter sig här nedan meddela några statistiska uppgifter om denna industris uppkomst, utvecklig och nuvarande ståndpunkt i dessa länder: Osterrike, hvarest hvitbetsockertillverkningen började år 1828, har för närvarande 164 hvitbetsockerbruk och 4 raffinaderier för kolonialsocker. — Först. år 1848—1849 infördes beskattning med 5 kreutzer pr centner betor; 1853 höjdes skatten till 8; 1855 till 12; 1857 till 18; 1859—61 (då 20 proc. krigsskatt Slo till 37!2, som 1862 ytterligare ökades med 10 proc. under namn af krigs-j tillägg, så att skatten då uppgick till 40,95 kreutzer. ; Fabriksåret 1864—65 voro i Österrike 143) hvitbetsockerbruk i verksamhet med en afverkning af 18,040,561 centner hvitbetor; 1865—66 arbetade 138 hvitbetsockerbruk med en tillverkning af 15,612,209 centner betor och 1866—67 arbetade 138 hvitbetsockerbruk med en afverkning af 19,105;807, allt wienercentner betor. Hvarje: fabriks årliga medelafverknipg under dessa år utgjorde 125,916 centner, hvaraf staten för hvarje fabrik hade en skatteinkomst af 51,562 floriner 60 kreutzer pr är. Den arbetsstyrka, som under sistnämnde ar sysselsattes i samtlige dessa fabriker utgjordes af. 25,027 -män och. 14,478 qvinnor. Då beskattning första gången eller 1849, således efter det attfull skattefrihet åtnjutits i 20 år, mfördes, fanns redan 97 betsockerbruk med en årlig tillverkning af 311,814 centner socker, och då importerades ännu 787,478 centner kolonialsocker. Treårsperioden 1864—067 tillverkades 1,344,136 centner betsocker, och importen af kolonialsocker utgjorde då endast 2115 centner. Österrikes befolkning, som består af 36,650,000. personer, konsumerade sålunda under denna period nästan en-. dast betsocker af egen produktion. ; Ioom tyska tullföreningen finnes för när-; varande 300 sockerbruk, och utgör skatten. nm silbergroschen pr centner förarbetadet; betor. Fabriksåret 1864—065 förarbetades: 40,902,891 zollcentner hvitbetor; 1865—0661t2,859,064 och 1866—67 50,012,553 zollcentner ; ivitbetor. Deraf erhöllos 1864—65 3,413,214 1 zolicentner socker; 1865—066 3,713,912 och 1866—067 3,900,000 zollcentner socker. Me-)1 lelafverkningen hvarje år utgjorde 44,558,169 sentner betor och 3,675,709 centner socker. importen af -kolonialsocker uppgick underlessa tre år i medeltal endast till 195,9801! sentner, och exporten deraf utgjorde 86474 :entner samt af hvitbetsocker 364,638 cent; t ) U e k r s er, eller tillsammans 373,285 centner. Om let importerade kolonialsockret, 195,920 centrer, aldrages från det exporterade centner-alet socker, såvisar det sig, att tyska tullöreviogen för de uppgifna tre åren exporteade 177,305 centner, elier omkring 20 milliojer svenska skålpund mera än som importeades af kolonialsocker, hvarjemte. hela den!? nhemska sockerförbrukningen, som beräknas ill 9!.2 skålpund för person, försågs med nom landet produceradt hvitbetsocker. : I Belgien finnas 111 hvitbetsockerbruk, I ch tillverkades 1864—65 437,896 zollcenth er; 1865—66 831;037; 1866—067 782,460 och 867—468-800,000 zollcentner socker. Imporen af kolonialsocker har under dessa år uppått till något mindre än exporten. HelajS 3elgiens sockerkonsumtion; som uppskattas ill 800,000 centner årligen för 5 millioner; nenniskor, eller omkring 16 skålp. pr peron, tillverkas således helt och hället af hvit-)P etor, je I Frankrike finnas 471 hvitbetsockerbruk,? amt dessutom i städerna Paris, Marseille,5 jordeaux, Nantes och Havre 26 raffinadeer. All införsel af vare sig raffineradt eller a socker från främmande länder till Frank-!JC ke är förbjudet, och ehuru hetsockerpro-2 uktionen är belagd med en hög beskattning, bär den sig väl, enär endast franskt socd er får importeras och konsumeras. Förutom landet af behofvet för den inhemska förbl rukningen — exporterar Frankrike årligen ö! ögst betydande qvantiteter hvitbetsocker. 1 ryska Polen. finnac dährtennkorbrnim dt