Aftonbladet – 26 januari 1869, sida 3

TE IERU BI, VALE sammans —..... 2,812 hectoliter 3,796 hectoliter. I underhållit stora kreatur ..,...... 8456 stycken. 17,186 stycken. gödkreatur årliBÖR astiesertsrrnr 2,265 13,554 sysselsatt arbeT tare: under vintern ... 1,595 4.996 under sommaren 3,587 8,579 Om man icke föraktar den erfarenhet, som sålunda vunnits i andra länder, kan man af dessa statistiska meddelanden hemta följande lärdomar: M Att betsockerfabrikationen i Österrike lemnades fri från beskattning under 20 år, hvarigenom betodlingen uppblomstrade, och den derpå grurdade industrien växte till sådan styrka, att den kunde draga en beskattving, hvilken sedermera småningom ökades, så att skatten å betsockerfabrikationen numera utgör ett ganska vigtigt bidrag till detta lands budget ; att jordbruksnäringen -genom detta statsekonomiskt sunda förfarande äfven vänpit ansenligt, och att Österrike för närvarande tillhör de länder som-af hvitbetor producera hela sin talrika befolknings sockerbehof. Att tyska tullföreningen genom att i början låta betodlingen och sockerindustrien fritt utveckla sig samt sedan pålägga lindrig skatt och successive höja densamma uppnått synnerligen gynnsamma . resultater. Då sockerfabrikationen, sålunda behandlad, vunnit tillbörlig styrka, medförde den pålagda och småningom ökade beskattningen det goda, att fabrikanten föranleddes använda allå möjliga agronomiska, mekaniska och kemiska hjelpmedel; som stodo honom till buds, för att ur betorna utdraga den största möjliga mängd socker, och att hvitbetsodlaren fann sin fördel.vid att egna denna odling den omsorgsfullaste vård. Såsom nämndt är, produceras nu inom tyska tullföreningen mera betsocker än som åtgår för befolkningens hela sockerkonsumtion. Att Frankrike på samma sätt genom lägre skatt i. början, hvartill kom förbudet mot import från främmande länder af kolonialsocker, äfven uppnått det resultat, att betssockerproduktionen öfverstiger landets eget behof af socker. Här är visserligen en hög beskattning nu lagd på denna industri, men den bär sig ändock ganska väl, befriad från all täflan. Att i Ryssland betsockerproduktionen, som der jemförelsevis är en ny industri, tilldelats synnerligt stora förmåner, enär den höga tulien å kolonialsocker nästan omöjliggjort all import deraf. Ryska regeringen har derjemte, såsom förut omnämndt är, till fördel för den växande betsockerindustrien, fattat det, enligt insändarens förmenande, kloka bes slut att bestämma en viss tid, under hvilken betsockerfabrikanten fortfarande tillåtes utöfva sin verksamhet, med samma skatt som för närvarande, hvilken, i jemförelse med tullen å kolonialsocker, kan kallas låg. Efter denna öfversigt af hvitbetkulturen i andra länder kunna vi kasta en blick på dess ståndpunkt i: vårt land. Hos oss är, oaktadt de goda och nyttiga lärdomar, som under decennier stålt att hemta från förenämnde länder, hvitbetodlingen högstobetydlig, och vi ega icke ner än ett enda sockerbruk för betor. Det tillhör icke denna uppsats att närmare utreda orsakerna till ett så nedslående faktum; men för att gifva ett begrepp -om vår sockerimport och de betydliga sommor, som derför utgått till utlandet och hvilka, använda på sockerbetkulturen i sin helhet, industrien och jordbrukets höjande, skulle medfört oberäkneliga fördelar, tillåter sig insändaren meddela nedanstående siffror: Af socker, raffineradt och andra slag, importerades 1852 25.867,640 skålpund; 1853 24,514,785; 1854 30,813,050; 1855 37,130.140; 1856. 35,390,992; 1857: 37,137,236; 1858 29,188,242; 1859 35,608.203; 1860 39,379,41 2; 1861 42,860,239; 1862 38.520,880;1863 43,402,725; 1864 38,919,784; 1865 43,556,454; 1866 44,514,857 skålpund, eller tillsammans 5 .å 600 millioner skålpund för en tidrymd af 145år. En hvar, som icke är blind för dessa siffror elle? döf för det språk de tala, kan icke annat än beklaga, att så oerhörda kapitäler utströmmat ur landet för tillfredsställamdeat ett behof, som vi sjelfva skulle kubnat fylla genom att för ändamålet använda: ef törsvinnande bråkdel af Sverges odlade jord. Med en beräkning af 300 cenptber sbekerbetskörd pr tunnlund, hvilket är catska lågt upptaget, samt att bvarje centner gifver 6!je FE Socker, som likaledes icke är synnerligt Högt beräknadt, skulle hvarje tunnland lenina Omkring 2000-skålpund socker, och således en. areal af 20;000 tunnland, utaf de 5 millioner tunnland åker Sverge eger, erfordras: för att producera hela vårt behof af socker. Pt lider intet tvifvel att redan i detta ögonblick en del. jord på väl skötta egendomar, stadsjurdoch trädgardsord, fullkomligt lämplig för odling f hvitbetor, finnes till vida större areal än 20,000 tunnland, och att mångdubbla tusentalet tunplånd derutöfver utan synnerligt stora kostuader kunna kultiveras för odling deraf. Då således intet tvifvel återstår i detta nseende, liksom i fråga om att sockerhgtan rifves välj vårt land samt gifver särdeles sod afkastning; då det icke heller kan betridas, att betsockerindustrien är en för ss fullkomligt naturlig näring, och intet binler för närvarande finnes för. oss att, provortionsvis till -våra resurser jemförda med ndra länders, vinna samma fördelar af betäling i stor skala som dessa, endast af-. ättning af-betorna kan beredas, är det hög a id, att vi komma till fullt medvetande om la dessa förhållanden. Den ställning, hvari ordbrukaren nu befinner sig, torde krafti, are än allt annat mana honom att gripa erket an, och i sauma mån som sockerbetdlingen fortskrider, skall äfven hös-08s en erpå grundad, vigtig indästi uppblömstra, lott icke åtgärder vidtagas, som tillintetöra dessa förhoppningar. Till åtgärder af detta slag räkrar insänaren en för tidig pålagd beskattning å betockertillverkningesn, och vågar påstå att just vissheten om huru denna fråga skall komna. tt lösas, sedan densamma en gång väckts om representationen, och en föreslagen dryg Ockafttring far frnnit an Ink um ES on AR 5