Aftonbladet – 21 januari 1869, sida 3

Article Image
US ww 2 IF I IR 2 Me Aj oo. FRANKRIKE. ;-). De officiösa franska tidningarne hota Grekland med, att stormakternas deklaration, till , och med om den icke kommer att innehålla någon antydan om tvångsåtgärder, likväl skall I bli affattad så, att den genom sin moraliska auktoritet skall uvdanrödja alltanke på motI sträfvighet. Den sjelfständiga pressen anr märker deremot, att om det lilla Grekland t I på sjelfva konferensen har kunnat trotsa den 2 leuropeiska diplomatien och besvara hennes förmaningar med uppenbara svepskäl (t. ex. afbrott i telegrafförbindelsen mellan Korfu och Patras), så skall det efter konferensens slut mindre fästa afseende på stormakternas önskningar och goda råd. : Beträffande Rysslands hållning under kona I ferensen berättas det i Kölnische Zeitung, att : grefve Stackelberg den 14 dennes mottog en nagaf för konferensens ordförande Lavalette, att hans regering hade ålagt honom att icke deltaga i någon åtgärd, som ginge ut på att utöfva någon påtryckning på hofvet i Athen. Märkligt nog öfverensstämdede ryska instraktionerna i denna punkt med Englands önskningar. . Den vanligtvis väl underrättade tidningen Memorial diplo: vetique innehåller en berättelse om konferensens första möten, hvilken till en del afviker från hittills offentliggiorda meddelanden. Tidningen yttrar: Rizo Rangabe, grekiskt sändebud i Paris, som officiöst var inbjuden att infiana sig vid konferensen för att meddela densamma nödiga upplysningar och som derför befaun sig i ambassadörernas väntsal, blef införd vid det första mötet. Efter det han tagit plats vid de befullmäktigades bord, utbad han sig tilllåtelse att upplösa en not, i hvilken han protesterade mot den ställning man tilldelat Grekland och den uteslutande rådgifvande roll; som var åt dess representant förbehållen. ST TS MN rensen utgjorde en kompromiss-domstol, inbehandlad på samma sätt som den Osmaniom konferensen ej ville uppfylla hans begäran, vore han fast besluten att fanan konferenssalen. Man blef mycket öfverraskad af, att den hejleniska fulimäktigen icke förnt meddelat franska regeringen, att det var hans afsigt att framkomma med sådanna besvär. I sådant fall hade deltagarne i konferensen kunnat öfverenskemma om det svar, som borde gifvas på. densa anhållan. På Rangabe blef tillfrågad, huruvida han häri hade följt speciella instruktioner från sin regering, förklarade han, att han handlat af egen drift och. att han var beredd att inberätta. saken till sin regering, för att på telegrafväg erbålla ytterligare instruktioner, som kunde sätta honom i stånd att bestämma om han skulle gå in på den honom anvisade ställning Her afhålla sig från allt deltagande i konferensens arbeten. I samma möte beslöt konferebsen att afsända följande telferam såväl till Konstantinopel som Athen: Fullmäkti för de makter, som undertecknat pari fördraget, församlade i afsigt att bilägga tvisten mellan Turkiet och Grekland, anse det för sin första. pligt att underrätta de deri intresserade makterna om konferensens öppnande, De fordringar, som göras i Turkiets ultimatum, hafva blifvit underkastade pröfning af makterna, som med visshet hoppas att sultanens och den helleniska konungens regeringar skola samvetsgrannt afhålla sig fran hvarje åtgärd, som kunde verka en förändring i status quo och lägga hinderi vägen för genomförandet af makternas uppgift. — I andra mötet den 12 d:s meddelade presidentep, att han från Konstantinopel och Athen hade mottagit försäkran om, att. status quo skulle å begge parternas sida upprättbållas, Range. be var frånvarande derför att han ej mottagit några ytterligare instruktioner från Athen, vill det synas. Man niedgef honom nu ett sista uppskof på 24 timmar och om han efter dessas förlopp ej ansåg sig böra infinna sig på konferensen, för att meddela de förklaringar man önskade af honom, skulle konferensen afgöra om den skulle ajournera sig eller skrida till sitt arbete. — Samma tidning tillägger: Det tyckes framgå at flera tidningars meddelanden, att åtskilliga af de främmande fullmäktige skulle på förband varit invigde i den af grekiska sändebudet företagna manifestation. Enskilda upplysvivgar sätta oss i stånd att kunna dementera detta påfund och det så mycket mer som den omhandlade manifestationen icke hindrade konferensen att omedelbart derefter och utan minsta betänksamhet koustituera sig. Konferensprotokollet underskrefs i lördags af de fullmäkige, såsom redan är bekant. Hvad det står i detta hemlighetsfulla dokument är ännu ett mysterium, men det är sannerligen ej mycken utsigt till att konferensen verkligen ledt till något praktiskt resultat, helst de tvistande parterna, Turkiet och Grekland, hlideles icke underskrifvit protokollet, ja.den sistoämnda ej ens deltagit i förhandlingarne. Monitören berättar från Algerien: Måndagen den 4 Januari klockan half 7 på morgonen blef Ali-ben-Konidor ar stammen BeniMorzing, hvilken den 21 Noveniber af krigsrätten i Blidah dömdes till döden för det att han på mindre än en månad dödat och uppätit sex menniskor, skjaten i Oued el Kebiros flodbrädd nedanför olivirädgården, den vanliga afrättsplatsen i Blidah. ÖSTERRIKE: I hela: Ungern är valrörelsen ytterst liflig, och striden mellan partierna har aldrig varit skarpare. På ce ntralkomitens enständiga uppmaning har Desk trots sin framskridna ålder och försvagade helsa samtyckt attådyo uta uppställa sig såsom kandidat till representantkaminaren. I de ungerska, tyska, slaviska och kroatiska distrikterna kommer att rösta för kandidater af Deaks Endast i de rumeniska och slaviska distrikterna, hvilka bearbetas af demagogiens hemliga agenter, skall Opposttianen de atej Utgående från den synpunkten, att konfeför hvilken Turkiet och Grekland borde ställas på alldeles lika fot, begärde han att blil: ska fullmäktigen, i det han förklarade, att kurir från Petersburg, hvarefter han tillkänSer MOR OLMA OO Kr mm wan 00 VR DM I FRA IN FR DS et rr ry FR 3 Dm ee rt H st

21 januari 1869, sida 3

Thumbnail