landets manliga befolkning, att 16—17 års ynglingar, krymplingar o. 8 v. måste ut och icke blott fylla lederna utan helt och hållet nybilda alldeles upprifna regementen, hvaraf ndast något befäl och några få man funnos öfriga — och dock gingo dessa trupper till seger, så länge dugligt öfverbefäl fanns! f dessa och många andra skäl hafva vi kommit till den fasta öfvertygelsen, att, med förutsättning om fullständig organisation, tillräckligt, väl öfvadt och krigsdugligt befäl, föregående öfningar i ungdomen och med goda vapen, de öfningar -som för de fem beväringsåldersklasserna lagligen bestämmas (de frivilliga, som ej torde uteblitva om saken väl ordnas och befrämjas med några små förmåner, tala vi ej om) böra inskränkas till ungefärligen detsamma som nu är bestämdt, eller 30 dagar, utom utoch inryckningsdagar. Mycken fråga är huruvida icke årliga öfningar med hvarje klass, ehuru korta t. ex. utryckning den ena söndagen och inryckning den andra, vore att föredraga. Alla öfningar och möten som räcka mer än en dag böra ske under den del af sommaren, då moderräringen på orten lider minst af folkets frånvaro. — Reserven borde äfven, ehuru blott i mindre distrikter och under högst 3:ne dagar årligen sammankomma till öfning. Landtstormen torde endast behöfva mönstringar. Huru ofta dessa borde återkomma bör praktiken få afgöra. Så hafva vi tänkt oss det hufvudsakliga ordnandet af försvarsväsendet, hvad infanteriet beträffar. Att för åvägabringande af så genomgripande förändringar och indragning af indelningsverket och det värfvade infanteriet en längre tid erfordras är naturligt. Dock tro vi att tio år dertill torde vara nog. Om vi nu resuera det sagda, komma vi till följande resultat: Under en öfvergångsperiod af t. ex. 10 år indrages indelningsverket och det värfvade infanteriet (undantag: Svea garde). Exercisreglementet omarbetas och derur uteslutes all paradoch lyxexercis och endast det i krig behöfliga upptages. Exercisoch målskjutningsöfningar införas med allra snaraste i skolor och elementarläroverk. Den ur skolan före 20:de året afgångne ungdomen öfvas i exercis (och målskjutning) från och med 17:de till och med 20:de året i mindre kretsar t. ex. socknevis och helst om söndagarna, ett visst antal gånger om året. Fullständig organisation af landets försvarskrafter och indelning af dess alla vapenföra män i följande trenne kategorier: 1) Aktiva armen; bestående af åldersklasserna från och med 21 till och med 25 året, öfvas omkring 30 dagar fördelade på de 5 åren. 2) Reserven; bestående af ålderklasserna från och med 26 till och med 30 året, öfvas i mindre distrikter t. ex. 15 dagar under hela perioden; den kan endast uppbådas till tjenstgöring inom landet. 3) Landtstormen; bestående af alla vapenföra män från och med 31 till och med det 45 eller 50 året; utgör ortförsvar och samlas under . tredstid endast till mönstringar. Ofveroch underbefäl torde böra vara: dels fast, med lön och egnande hela sin tid åt militäryrket; dels tjenstgörande mot arvode; dels slutligen tjenstgörande utan arvode inom andtstormen och i vissa grader inom reserven. Den af indelningsverket disponerade jorden 1itarrenderas eller disponeras af staten så, att len möjligaste största inkomst deraf uppstår, och bör denna inkomst användas. för försvarsverket.