Aftonbladet – 15 januari 1869, sida 3

Norrlands siluriska bergbildningar. Till Redaktionen af Aftonbladet. För några och fyratio år tillbaka, det var under första hälften af 20-talet, hade i Södra Ångermanland under dåvarande landshötdingen H. Mörners och landssekreteraren Hillbergs auspicier bildat sig ett bolag i afsigt att bearbeta de ansenliga skifferbergen i Tåsjö kapell längst vester upp i Södra Anermanland, hvarnti man trodde sig böra nna guld. Bolaget lefde i denna tro och förväntan ända till år 1828; då af sakkunnig person i sjelfva landshöfdingens öfvervaro vid midsommartiden det förmodade guldlandet blef undersökt och befunnet bestå af ansenliga höjder utefter norra sidan af Tåsjön af vanlig alunskiffer, hvaruti funnos inbäddade större och mindre bollar af vacker ljus svafvelkis, hvilka sannolikt först gifvit anledning tro på guld i skifferbergen deruppe. Skiffern förekommer här i så ansenlig mängd och mäktighet, att skifferbergen nästan täfla i Löjd med gneisoch granit-stötarne längre ned i landet. Den ångermanländska guldfebern upplöste sig slutligen uti ett försök att koka alun på Tåsjö-skiffern 1829, och alun erhölls också; men man tyckte; och detta utan tvifvel med rätta, att det skulle falla sig något snöpligt att sjuda aluni stället för att vaska guld och dermed blefvo de vackra siluriska bergbildningarne uppe i nordvestra hörnet af Södra Ångermanland för den gången öfvergifna. Tiderna hafva på 40 år ändrat sig, menniskorna också, och, vi älska att tro det, till sin fördel! Det menskliga vetandet har åtminstone gått förundransvärdt framåt i nästan alla riktningar. -Naturvetenskaperna och nästan främst de geologiska, hvilka vyer hafva: icke dessa öppnat för menniskoandens brinnande, okufveliga, begär att öka sitt vetande, att lägga i dagen naturens under årtusenden dolda hemligheter, sedan på 20-talet ångermanländningarne svärmade för väntadt guld utur Tåsjö för den tidens folk deruppe besynnerliga berg! De siluriska bergbildningarne voro visserligen äfven då kända af fackmännen och bemärkta under namn af öfvergångsformationer; men man sökte i dem icke efter annat än lemningar af petrif, djur och växter, gagnade sig icke af dem till annat, än alunkokning och tillverkning af utmärkt dugligt cementbruk för våra kanalslussar. Annat hafva vi fått lära. Rikedomar lika goda som silfver och guld börja nu bli oss kända i våra siluriska berg och hvem vet således, om icke på Tåsjö utmärkt vackra siluriska bergbildningar slutligen och måhända förr, än någon tror, ett mineraliskt arbete ändå uppstår, som fullt ut kan bli så lönande, som trots något guldverk skulle kunnat blifva här i landet! Om: bergoljan, såsom vetenskapsmännen vilja antaga, är SA RR af de i dessa bergbildningar inbäddade mikroskopiska djurs kroppar eller exnimala ämnen; så synes dnr