Aftonbladet – 15 januari 1869, sida 3

Article Image
Sedan vi nu yttrat oss helt kort öm öfningar i skolan och närmaste tiden efter skolan, vilja vi påpeka det icke minst vigtiga, nemligen skjutöfningar och träffsäkerhet. Må man icke inbilla sig, att denna öfning, hvarvid icke eallenast muskeloch nervsystemet samt synverktygen, utan äfven åtskilliga själsegenskaper tagas i anspråk, kan bringas till någon betryggande och hög ståndpunkt inom landet, innan den införes i skolan, så att ungdomen kan dervid uppväxa. Vi ha sett män i mandomens hela fulla kraft uppöfva sig till en ganska stor höjd i den ädla skjutkonsten, men efter ett par års hvila har konsten öfvergifvit dem och de måst börja på nytt eller afhålla sig från täflan. Så torde det icke gå, om det blir en konst, som under skolåldern och ungdomen uppväxer hos och jemte barnet. Några vidlyftiga fysiologiska bevis eller praktiska förklaringar för detta vårt påstående torde icke inför den tänkande och i saken erfarne behöfvas. Men äfven ur ekonomisk synpunkt är denna fråga vigtig. Med de nya salongsgevären, hvilka tyckas liksom enkom uppfunna för skolungdom, skola skjutöfningar för godt pris och till lärjungarnes fröjd lätt införas i skolan och der följas och öfvas med lifligaste intresse. Mannen deremot håller icke länge ut med dessa öfningar med salongsgevär. Åtminstone är vår erfarenhet sådan. Sålunda har man försökt införa dessa öfningar hos Stockholms skarpskyttar, men de hafva aldrig, ehuru billiga och lätt utförbara, kommit rätt i gång, under det de verkliga skjutöfningarne på 600 fot immerfort tilltagit, oaktadt deras dyrbarhet. Mannen vill hafva sjelfva saken — d. v. s. det rätta lodet, den stora krutladdningen, det stora afståndet och kanske äfven (de gamla barnen!) den starka smällen; men hvad som är eget, dock sannt, är att många, som på 60 fot immerfort träffa den 6 linier stora pricken med salongsgeväret, taga sig mycket skralt ut på 600 fot och sällan, om någonsin, träffa den 6 tum stora pricken. Men för ungdomen, och synnerligen för skolbarnen, är salongsgeväret skapadt: liten laddning, kort afstånd, liten smäll — men säkert sigte! : Att åstadkomma träffsäkerhet hos en hel folkbeväpning, för såvidt öfningarne icke börjas förr än i beväringsåldern, torde tillsvidare höra till de tromma önskningarnes område. Må skjutöfningar bekostas i skoJan, kanske äfven emellan skolåldern och beväringsåldern, ty det kan då utföras både med afseende till tid och kostnader, men efter denna ålder må det öfverlemnas åt individen att, vare sig inom skjutföreningar eller annorlunda, öfva sig sjelf; dertill lifvad genom allmänna skjuttester, priser, billig ammunition, goda gevär m. m. Sedan vi nu egnat vår uppmärksamhet åt hvad som bör göras för att bilda landets vapenföra ungdom till män, färdiga ätt när som helst med den säkerhet och vana, som endast genom öfningar i ungdomen kan ernås, inträda i lederna till landets försvar, vilja vi öfvergå till sjelfva folkbeväpningen. Vi ha uttalat vår tanke oms att det främsta och vigtigaste dervid är en fullständig orgapisation — något som nu icke finnes — af landets försvarskrafter.. Att hvarje man är försedd med sitt gevär, som han sjelf förvarar och ansvarar för under beväringsåldern. Ordnandet af förråder, tross 0. 8. Vv. Att nu vilja ingå i ett detaljeradt förslag skulle ej gagna det ringaste. Sådana finnas redan neg och flera torde vara att förvänta. Vi vilja endast sysselsätta oss med frågan till dess hufvudgrunder. Vi hafva redan sagt, att vi för en definitift ordnad folkbeväpning förkasta stam, vare sig tillkommen genom indelningsverket eller värfning. Vi kunna ej annat än gilla hvad redan många gånger förut och äfven af hr Hedlund i hans förslag blifvit förordadt med afseende på försvarets indelning uti: 1) Den egentliga eller aktiva armen, man må nu kalla den beväring eller något annat, bestående af åldersklasserna från och med 21 till och med 25 året; 2) Reserven, bestående af män fyllda 26 till och med 30 år; och 3 Landtstormen, bestående af män från oc med 31 till och med 45 eller 50 året. Sålunda skulle landet komma att ega en aktiv arme eller första uppbad af omkring 120— 125,000 man; en reserv eller andra uppbud af ungefär samma styrka eller 120,000 man, och en landtstorm af omkring 300,000 man. (Forts. följer.) TROSA ESSER NMarrlande cilnriska harohildningar

15 januari 1869, sida 3

Thumbnail