Aftonbladet – 13 januari 1869, sida 3

ka hofsmånnen till revolutionen, inta aj Sko S ilde understödja regeringen eller hylla en tv ilItydig neutralitet? Det är svårt att besva ka dessa frågor. Hvad som synes säkert, ä ra llatt det carlistiska partiet väntar på strider se jutbrott, för att mot det republikanska bs på neret sätter den traditionella monarkien, kan im ske med den hemliga förhoppning att få all an dem till bundsförvandter, hvilka äro monar nI kiskt sinnade. Detta är Spaniens ställnin; eI sådan den visar sig för oss, hvilka med smärt tJiakttaga alla sidor af denna förfärliga kri tt Det kejserliga Frankrike, hvilket hvilar P en så bred och nationel grundval, har min dre personligt intresse vid än varm önska för lösandet af det spanska problemet; des politik är lika så litet beroende af familje band som den bestämmes af partistämplin gar och demagogiska intriger. Att upproret i Malaga skulle få en lik: ss J utgång med det i Cadix, var att förutse b ; Till all lycka var dock S hela milisen si t)dåraktig att inlåta sig i en gden öfvermakt, trupperna bildade. Det va wopplös strid me: då general Caballero de Rodas inträffade :Istaden Anteqvera under sin marsch mo i Malaga, som några milisbataljoner i sist flnämnda stad började bygga barrikader och besätta några af de vigtigaste positionerna. Då lät militärguvernören Pavia å sin sida be sätta enskilda fasta platser, såsom tullhuset, banken, katedralen. Dagen derpå öppnades underhandlingar med de upproriska, hvilka åtminstone hade den verkan, att två milisbataljoner, 1600 man, förklarade, att de ej togo någon del i upproret. Samma dag inträffade Caballero de Rodas och förklarade staden och provinsen i belägringstillstånd samt Jaffordrade milisendess vapen. Liktidiot uppmanade han konsulerna samt de fredliga invånarne att under dagens lopp lemna staden, för att undgå den strid, han ansåg vara oundviklig för stäfjandet af upproret. Redan på eftermiddagen kom det till strid på Capuchinos, i den yttre delen af staden; efter en häftig kamp eröfrade soldaterna erf barrikad. Nyårsdagen på morgonen började, sedan återigen underhandlingar visat sig fruktlösa, striden rasa öfverallt på gatorna. På den öfver Guadalmedina ledande Tetuanbryggan höjde sig den första barrikaden, mot hvilken Caballero lät ej allenast trupperna, utan äfven krigsskeppen operera. Flera timmar varade striden, och då trupperna ändtligen kommit i besittning af nämnde barrikad, hade bakom densamma uppvuxit en ny, besatt med två kanoner, och striden började lika hårdnackadt som förut. Skeppen sköto så illa, att de flesta kulorna träffada husen i stället för barrikaden och de upproriska. Trupperna voro dock så manstarka, att deras seger ej kunde blifva tvifvelaktig. De togo båda bryggorna öfver floden, stadsdelarne Trinidad och Perchel samt sedermera efterhand alla af de upproriska besatta punkterna i staden, — T privatbref från staden berättas, att soldaterna gjort sig skyldiga till räsligheter, såsom mördade qvinnor och barn, ölder och röfverier. Dessa berättelser förkras dock vara foster af en upphetsad inbillning, ehuruväl det medgirves, att soldaterna gjort sig skyldiga till olofliga tillgrepp under det alllmänna virrvarret. Många oskyldiga hafva dödats genom bomberna från fiottan och förlupna kulor från begge de stridande sidorna. N PORTUGAL. I konungens trontal fionas egentligen blott uttalade bekymmer för landets svåra finansiella ställning samt uppmaning till landets representanter att jemte konungen uppbjuda all förmåga att råda bot härför. — De senaste rändelserna i Spanien vidrördes ej i talet. ITALIEN. Införandet af flera nya skatter, bland hvilka synnerhet mäldskatten är opopulär, har på nånga orter, men hittills likväl icke i södra lelen af landet, förorsakat allvarsamma oro .. igheter, hvilka ha nödgat regeringen att låta vilitären uppträda. Ehuru ett och annat ppositionsblad på allt sätt bjuder till att ;ipphetsa sinnesstämningen, uttala dock reeringens blad sin öfvertygelse, att dessa detonstrationer snart skola upphöra. I Corresp. talienne för den 6 dennes skrifves: De unerrättelser, som i dag ingått från de särkilda orter, der oordningar på de senare daarne förefallit, vittna om en märkbar förättring i situationen. Sedan den första förkräckelsen lagt sig, fingo de goda tänkesätt, om det stora flertalet af de upplysta klaserna hyser, åter öfverhand. Man har der;r icke heller någon olycka att beklaga, och 2 bekymmer, som man hyste för Jugnets bi7 ehållande i några vigtigare städer, tyckas umera kunna betecknas såsom ogrundade. eneral Cadornas utnämning har gjort--ett ycket godt intryck i de provinser, öfver vilka hans befäl sträcker sig. Ryktet att konung Victor Emanuel ämnar diägga kronan har på den senare tiden er dykt upp med mera bestämdhet än nånsin förut. Det påstås, att man äfven i anska kejsarens omgifning anser tronafsäIsen sannolik. I Berlin skall underrättela härom ha väckt något bekymmer, emein kronprinsen Ubbertoär känd för sina anska sympatier. RYSSLAND. Fuarsten af Montenegro har anländt till Petersburg. Den ryska pressen börjar föra ett mot Prensn Ogynnsamt språk. Det är isynnerhet los, som visar misstroende. En annan 2 Mere JL RR the oskwar-tidning vill tillskrifva Preussen skuln till den nnvaranda orskioskitnelbisba lan 3