Aftonbladet – 13 januari 1869, sida 3

er I kommuner bestämda röstmaximum, dels 2eNinom en, visserligen på penningen beroende, illlmen dock dess alltför stora inflytande för!I minskande gradering af röstskalan. Mot !å I dessa förslag invändes, icke utan skäl, att desamma, saknande fast grund, synas hvila på godtycke och att en förändring i öfverensstämmelse dermed skulle verka olika i olika kommuner, såväl som i samma kommun vid olika tidpunkter, allt efter som förmögenhetsförhållandena vexla. Ett godtyckligt nedsatt röstmaximum, eller en godtyckligt graderad röstskala synes derjemte skola komma att föranleda en fortfarande agitation från alla dem, hvilka anse personlighetsprincipen för den enda riktiga och sålunda skola utöfva en kontinuerlig påtryckning till vidare framgående på den inslagna vägen till lika rösträtt, utan att innebära den motståndskraft mot en dylik påtryckning, som endast i gällande bestämmelsers påtagligen rättvisa och billiga grund torde vara att finna. Grunden för en emellan gryende folkvälde och bestående penningvälde medlande reform torde först och främst böra vara-bestämmandet af det förhållande, hvaruti man vill 1) derigenom bereda dessa motsatta principer , ee 4 I p Må Je i I PRI ARR VER OR tillfälle att göra sitt inflytande gällande. På det att denna grund må blifva åtagligen rättvis och billig måste åter ifrågava:Irande förhållande så bestämmas, att deriIgenom flertalets rättmätiga anspråk tillfredsIställas, utan att den mot anspråkens möjliga löfverdrifter nödiga motståndskraften gifves I till spillo, eller med andra ord: så bestämmas, att å ena sidan de mindre bemedlade, utgörande flertalet, må erhålla ett sådant inflytande på kommunens angelägenheter, att de icke vidare må kunna, af ett fåtal rikare personer och för ändamål; hvilkas vigt de icke alltid erkänna, påläggas skatter, under hvilkas tyngd de kunna komma att digna, och att å andra sidan de rikare, utgörande ett genom nu gällande rösträttsbestämmelser maktegande fåtal, må behålla ett sådant inflytande på dessa angelägenheter, att de icke må blifva utsatta för ett förtryck ibeskattningsväg, likartadt med det de nu sjelfve kunna utöfva. : Skydd emot möjligheten af dylikt förtryck, lika förhatligt hvilka än må vara förtryckare eller förtryckta, kan icke ernås utan att de båda motsatta principerna erhålla lika tillfälle att göra sitt inflytande gällande, och synes sålunda erkännandet af deras lika berättigande vara den enda åtagligen rättvisa och billiga grunden för ifrågavarande reform. Med afseende på val af kommunalrepresentanter, hvarom för närvarande företrädesvis är fråga, synes erkännandet af de båda principernas lika berättigande kunna i tillämpning erhålla en bestämd, öfverallt lika verkande, enkel och lättfattlig form, genom att i kommunalförfattningarne införa den förändring, att val af stadsfullmäktige såväl som af kommunalfu!lmäktige, hvilka val, enligt gällande föreskrifter, hvarje gång skola omfatta hälften af fullmäktiges hela antal, fJörrättas hvarannan gång med röstberäkning efter hufvudtal och hvarannan gång med röstberälning efter nu gällande grund (röstvärde i förhållande till beskattad inkomst). . Genom en sådan anordning skulle representationen inom hvarje kommum komma att utgöras af lika många fullmäktige för de rikares, som för de mindre bemedlades intressen, -hvarken penningen å ena sidan, eller let numeriska fiertalet å den andra, skulle kunna utöfva, eller ens synas utöfva något ryckande öfvervälde, och derigenom skulle sannolikt de flesta såväl verkliga som skenpara anledningar till missnöje undanrödjas. Derjemte skulle man derigenom, utan särdees risk, erbålla tillfälle att vinna erfarenhet utaf och vänja sig vid hufvudtalsomröstninjens sätt att med afseende på de kommunala ngelägenheterna verka, innan den tid komner, då densamma med oemotståndlig kraft ör sig ensam gällande, och genom reformens nförande på denna väg synes man skola afnda den här och der framskymtande, vådga frestelsen, å ena sidan, att erbjuda och å ndra sidan, att emottaga införandet af proressiv beskattning i utbyte mot bibehållanet af nu gällande rösträttsbestämmelser. Förutom de lika många a vederlagda, om åter upprepade inkast, hvilka göras emot varje förslag till förändringar uti den kommnala rösträtten, torde särskildt emot det här amställda förslaget invändas, att de med tillimpning af olika röstgrund valde .fullmäk ge skulle komma att stå gent emot hvaradra, såsom representanter af olika klasser le rike och de mindre bemedlade) med striga intressen, bildande inom den beslutanda rsamlingen tvenne lika starka partier. och t till följd deraf besluten skulle kunna koms a att blifva vacklande, lutande än åt den ia, än åt den andra sidan, allt efter som Ufälligheten kunde komma att bereda, än t ena, än det andra partiet några rösters vervigt. Denna olägenhet, sannolikt mera .enbar än verklig, enär de rätt uppfattade tressena äro mera skenbart än verkligt ika, skulle dock kunna helt och hållet föremmas genom en äfven ur annan synpunkt skvärd och vid val af kommunalrepresen. nter särdeles lätt utförbar tillämpning af noritetsval-principen, som, med bstryggande majoritetens rätt att af en majoritet. reesenteras, här skulle i nyssnämnda afseende rka förmedlande, så att, å ena sidan, re esentanterna för beskattad inkomst icke till. ;tes uteslutande af ett fåtal personer med ativt stora inkomster och att, å andra sin, representanterna för personer icke tillttes uteslutande af det vid valtillfället talaste partiet. Eburu i öfverensstämmelse med hvad här