Aftonbladet – 13 januari 1869, sida 3

(RER RNR aret Ner S Enter ret Gare ena NERON vid sig, utan slå dem bara ur hågen om något går emot. Berätta oss: den der historien, Roque bad brodösen. Men först och främst, gosse, inföll fastei Manuela, måste du säga mig, du som varit derute, der det är svalornas eget land, om det är sannt att för allt hvad de qvittra och sjunga derute i hedningarnes land, de välsignade små fåglarne, så när den heliga torsdagen och långfredagen kommer, öppna de ej näbben en gång, utan sitta tysta som om de satte i messan? Ja, det är visst sannt, svarade soldaten, det har jag sjelf bemärkt när jag var i Tetuan den heliga veckan. Der var det så mycket svalor att de kunnat förmörka solen, men inte en enda ville sjunga; de sutto alla tysta.n Guds egna välsignade fåglar sade gumman Manuela rörd; de komma ihåg vår Frälsares lidande och fira den heliga veckan bättre än dessa vilda, otrogna morer! Men nu måste du berätta din historia, Roque, återtog den unga grannqvinnan, eljest tror jag att det verkligen var något som förtjente galgen. Det skulle jag aldrig kunnat tro, sade den gamla, ty Roque är en väl uppfostrad 2osse och har goda föräldrar som gifvit honom goda exempel. Det enda skulle vara om morerna tagit all kristendom ur honom., Hvad säger ni, fåster Manuela! afbröt soldaten. I afrikanska kriget voro vi allesamman ändå kristligare sinvade än sjelfva tposteln Santiago.nJa, det är sannt, svarade Manuela helt ilvarsamt, och derföre segrade ni också betändigt, och voro det fattiga, förhungrade olkets välgörare, oaktadt de voro judar! Ja, er kan du ej hafva lärt dig att förakta ristendomen, Roque.