Aftonbladet – 13 januari 1869, sida 2

Några månader senare firadesi Bornos Mifack och Cataiinas bröllop. Det var en glad högtid, ehuru öfver glädjen låg ett lätt for, ty Gaspar, som också var der, hade vi-serligen blifvit frisk af sina sår, men förlorat sin högra arm, som man måst aftaga. I stället hade han erhållit en guldmedalj, ett hederskors och en lifränta, den senare i likhet med alla i Afrika sårade, som af sina sår blifvit vanföra. Medaljen och korset hade han erhållit för sin tapperhet och sin ädla karakter. Alla dagar äro goda dagar och att tacka Gud för! sade Juan Joså. Jag skulle också vara den lyckligaste fader i verlden, om jag icke hade den sorgen att se dig enarmad, min son. Men det kan icke hjelpas! Du har som en bra karl betalt din skuld till fäderneslandet, Gaspar. Ja, min far,, svarade Gaspar och pekade å sin medalj och sitt kors, och fädernesandet har rikligen betalt sin skuld till migh