Aftonbladet – 9 januari 1869, sida 3

Utkast till Svenska växternas naturhistoria elle: Sverges Fanerogamer skildrade i korthe med deras växtställen och utbredning m: m., deras egenskaper, användning och historia i allmänhet af C. Fr. Nyman. 2:ne delar. (Örebro 1868.) Den om Sverges litteratur så högt förtjenta Lindhska firman (Bohlin) i Örebro har genom förläggandet af detta arbete ökat den skuld, hvari den svenska botanikens vänner stå hos hr Nyman icke allenast för flera rent vetenskapliga arbeten af stor förtjenst, utan ock för sådana, som genom sitt populära framställningsätt äro egnade att i vidare kretsar sprida kännedom om Scientia amabilis, Det digra, om otröttlig flit och vidsträckt omsigt vittnande arbetet (första delen 431, den andra 566 sidor) är hvarken särskildt en sannt vetenskaplig eller ekonomisk flora, hvarken en läsebok eller en historia särskildt öfver våra inhemska växter, utan i sin mån allt detta på en gång. Författaren lemnar öfver hvarje familj; slägte och art sådana diagnoser och beskrifningar, som pläga ha sin plats i våra utförligare florör — och att dessa äro, noggranna och tillräckliga, derför är hr N:s kända allvar en säker borgen; men derefter följer en allt efter textens beskaffenhet kort eller vidlyftig framställning af dess utbredning inom våra fundämnären; af allt, som i yttre eller inre hänseende gjort den bekant lika mycket för vetenskapsmännen som för allmogen, de olika benämningar den i skilda nejder erhållit, den olika användning under olika tider, drag ur dess naturalhistoria, hvarest och af Hvem den först påfanns i vårt land, huru den af Ire botanister blifvit benämnd och uppattad, och mycket mera. Genom denna stora omfattning är onekligen bokens prakiska användbarhet såsom en flora att föra med sig ute i den fria, lefvande nåturea om j möjliggjord, åtminstone förminskad; men ; let här blifvit ett arbete, som man flitigt an taga i handen för att om våra blomnande skatter erfara något mera, än deras lotta yttre kännetecken, som gemenligen är et, hvartill skolundervispingen — ja ännu era ofta nog — syftar i fråga om naturalistoria. Vi kunna derföre med allt skäl ekommendera detta arbete såsom en kär åtva åt hvarje för naturens under och forrer och egenskaper lifvad yngling, för hvarje undtman, som önskar veta nägot om de växEr, som blomstra på hans ängar eller i hans kogar och lunder, och öfverhufvud för hvar ch en, som kanske någon gång tyckt att e botaniska arbeten, hvarmed auktorerna ena, äro något torra, och som längta till j tt på ett lättare sätt införas i naturens egripande, A.