Aftonbladet – 9 januari 1869, sida 3

2 LITTERATUR TIDNING Innehåll: Keyser, Organisk kemi, — Nyman, U kast till Svenska växternas naturhistoria. — Gjellc rup, Biskop Jens Dinesen Jersin — Litteraturoc konstnotiser. HTS I Organisk komi. Et sammandrag för telkmni ska elementarläroverk och sjelfstudiuwm, 3 C. J. Keyser; 1. Växtkemi; 2. Djurkemi (Stockholm, P. A. Norstedt Söner.) Genom detta arbete, som redan för en tic sedan lemnat pressen, har författaren på et förtjenstfullt sätt utfyllt en lucka i vår lit. teratur uti ett ämne, som med hvarje dag måste tilldra sig allt större uppmärksamhet De talrika, i det dagliga lifvet tillämpade förhållanden, som behandlas af den organiska kemien, göra denna vetandets gren til en nödvändig beståndsdel af den allmänna I bildningen, på samma gång som kunskapen ;Jom dess läror än af stor betydelse icke blott för den tekniske industriidkaren utan till och med för hvarje husmoder, emedan I grunderna der meddelas för en mängd: Sysstlors rätta utförande, såsom bakning, brygd och vinberedning, stekning och kokning, mjöltkens behaudling och dess. beredning til smör och ost, insaltning, rökning och torkning med mera. — Teorierna för bränvinsbränuing och ättikberedning, -för beredving af tvål och såpa, af terpentin, hartser och färgämnen äro af betydelse icke blott för teknikern och fabrikanten, utan åfven för jordbrukaren, som behöfver känna värdet och beskaffenheten af de råmaterialier; han har till sitt tförfögande; jemte sätten att tillgodögöra dem. Kännedomen af djurkroppens beståndsdelar och egenskaper är för den senare äfven af stor betydelse, liksom denna kännedom är af icke ringa vigt ifråga om helsans vårdande; en hel del af landtbrukskemiens grunder fal ler äfven inom den organiska kemiens område, Johnstons Hvardagslifvets kemi och Stöckhardts Kemiskola äro arbeten, som förut gjort allsänheten bekanta med dessa ämnen; den förra vann på sin tid mycket erkännande, och den senåre, som för icke så längesedan såg en ny upplaga, har derigenom visat, att leon icke heller blifvit obegagnad. I Wagners Kemiska Teknologi behandlas de flesta af hithörande ämnen utförligare; men bredvid Jolinstons läsebok och Wagners handbok intar hr Keysers lärobok en sjelfständig plats, hvarjemte den genom sin särdeles öfversigtlig2 uppställning cbetingadt måste tillerkännas företrädet framför Stöckhardt:s Kemiskol!a, senare delen, som omfattar den organiska kemien. Det för en lärobok inskränkta omfånget medgifver naturligtvis icke någon större utörlighet i behandlingen af-ämnet; men den irdeles klara öch angenäma stilen gör, att rfattaren äfven med få ord lyckats göra ionehållet lättfattligt. Härtill bidrager älven, att han inskränkt sig i behandlingen af ämnet till de mera allmänt förekommande och begagnade produkterna af växt och djurriket, på samma fång som han i korthet redogjort för de olika vetenskapliga teorierna, hvilka, tyvärr! ännu icke Iyckats bringa full reda på detta sent odlade fält. Många ganska lärorika och pikanta försök kunna göras med ledning af denna bok och med en högst ringa apparat af. kemikalier såsom litet syra, alkohol, eter ochså vidare. Sålunda förvandlar man till exempel på några: minuter en bit läskpapper i vattentätt pergament, eller en bomullstapp till flytande s yra eller till s, k. bomullskrut, ller på litet längre tid fill gummi eller socker, och många andra smärre försök, som ikaledes äro ämnade att tydliggöra förloppet vid de organiska ämnenas ömvandling iro äfven lätt utförda. Bildningen af lys;as, fotogen och anilin ur stenkolen, vilkoen för vedens och andra organiska ämnens örmultning, cellämnets användning till bast, in, bomull, papper, stärkelsens framställning ch egenskaper, egenskaperna hos socker, Ikoholarter och Tfettarter med mera, allt letta är ämnen för växtkemien af det vidträcktaste intresse. De egendomliga, ergaiska baserna, såsom chinin, morfin, atropin, vilka på en gång utgöra de starkaste gifer och i afpassad mängd verka som de mest elsobringande läkemedel, äro äfven i kortomnämnda. Nikotin, som finnes i tobaksljan, är så giftig, att fjerdedelen af en roppa dödar en kanin; af aconitin, som fines i störnikate, behöfs endast femtondedelen F ett gran, för att döda en sparf; veratrin, om finnes i prustrot, är så giftig, att en extondel af ett gran är tillräckligt för att da en katt. Caffein och Thein, som finnes kaffe och t6 höra äfven hit; måttligt njutna erka de, som bekant, lifvande och stärIR dd 0 la ande, men omåttligt förtärda äro äfven essa tvilvelsutan giltiga. , rna cölAS Tra Ala RS RR MAT RR