Aftonbladet – 9 januari 1869, sida 3

I skål, r n Al ; UTRIKES, FRANKRIKE. Ehuru konferensen först i dag på efte middagen sammanträder, meddela de fransk tidningarne dock redan åtskilliga underrät telser om hvad som skall förefalla på denn första sammankomst. I densamma skola un der Lavalettes ordförandeskap blott de se : makter deltaga, hvilka undertecknade frede Ii Paris år 1856. Efter fallmakternas gransk ning skall Lavalette föreslå, att det mått tillåtas Grekland att deltaga i förhandlin garne. Grekiska sändebudet i Paris, Ran ah skall redan vara i besittniog af erfor erliga instruktioner och kan genast intag sin plats. I tveksamma fall har Rangab order att rätta sig efter ryska sändebudet grefve Stackelberg. Som enighet råder i af: seende på de tre första punkterna i det tur kiska ultimatum, kommer hufvuddebatten at vända sig omkring punkten 4 (Grekland: förpligtelse att straffa dem at sina undersåter, som gjort sig skyldige till anfall mot turkiska undersåters och militärers lif och egendom). Sånnolikt skall då en komitt tillsättas för att undersöka Turkiets klagomål samt föreslå den upprättelse som Grekland skall gifva. Beträffande femte punkter i ultimatum, hvilken ålägger. Grekland att lofva, att det för framtiden skall respektera sina ioternationella förpligtelser, hoppas man att Turkiet skall afstå från detta yrkande. Monitören har intagit en fientlig hållning mot Preussen, sedan den blifvit en sjellständig tidning. Den påstår, att allvärsamma konflikter uppstått mellan marskalk Niel och statsministern Reuher i anledning af de befarade följderna af, att Badens undersåter kunna fullgöra sin krigstjenstskyldighet i Preussen och tvärtom. I Chateaurehards utnämning till sändebud i Dresden ser Monitören ett bevis på, att Frankrike skall uppträda kraftigt mot Preussen, och tidningen tillägger, att det öya sändebudet snart skäll få tillfälle att lemna bevis på sin energi. Vidare meddelar Mönitören, att förhållandet mellan Österrike och Preussen är ytterst spändt, hvilket just icke är någon nyhet, säint att grefve Beust och baron Werther nyligen ha haft ett häftigt samtal, under hvilket de framkastade beskyllningar mot hvarandra. Tidningen Etendard berättar, att ett för en sydamerikansk stat bygdt pansarfartyg bar fått en obekant köpare. Åövadet har lock icke blifvit antaget, emedan man förnodar, att det är Grekland, som vill bliegare af fartyget. TA So SPANIEN. Upproret i Malaga anses vara fullkomligt undertryckt. Emellertid tycks i hela landet rerrska en stor oro, och de många ryktena värom inverka naturligtvis förlamande på vörsen. Såväl i Madrid som Sevilla och 3arcellona äro stora truppmåssor sammaänlragna, för att vara till hands om allmänna rdningen så kräfver, Enligt ett bref af den dennes från Madrid till Constituttonnet ader äfven i Saragossa stark jäsning. Misen visar sig mycket missvöjd och ser i egeringens påbud om afväpning Brist på örtroende till folket. Hvarje atton äro del ffentliga platsernai sistnämnde stad uppyllda af högröstade grupper. I privata bref rån Saragossa uttalas fruktan för blodiga ammanstötningar i följd at regeringens förtuta yrkande på milisens afväpning och milins vägran att ivga härpå, hvartill kommer, tt arragonierna äro kända såsom ett tappert ch stridbart folk. Pueblo skrifver, att ett bördes krig är oundvikligt, och att det är ke-republikanerna, som böra hafva skulden it FARIT IG SETT INTRO ÄT NV ERIRAE TT EE STNAKE ETIRAT