Aftonbladet – 5 januari 1869, sida 3

den i de orter, som af denna Jernväg skulle fofir Ima att genomskäras, af den nuvarande trafiker Toch de befintliga rikedomarne. af bergsoch an I dra produkter, tryggt kunna ag att af alla de hittills utförda eller ektera jernvägarne här t landet, ingen haft el har de utsigter at bära sig och sprida gagn vida omkring, som den här ifrågavarande jernvägen. : Emellertid torde det få anses som omöjligt aft sammanbringa det ansenliga kapital, som erfor dras för dess anläggning, utan att staten mellam kommer med direkt bidrag eller på kredit. Ehuru denna jernväg i flera hänseenden borde kunna an. ses lika vigtig för det allmänna, som någon af de redan utförda stambanorna och således förtjena, att såsom dessa utföras på statens bekostnad, är Idet likväl att befara det en fråga härom skulla komma att afslås åtminstone så länge statsverket ännu icke på långt när fullbordat de återstående delarne af det redan föreslagna stambanenätet ech likaså litet är det att hoppas, det staten nu eller under närmaste framtiden, kommer att lemna kontant lån eller anslag till utförandet af större enskilda kommunikationsföretag. Men det finnes ett annat, utrikes mera vanligt sätt, för det allmänna att befordra vigtiga företag, som ej enskildt kunna åvägabringas, nemligen att staten lemnar en räntegaranti till det bolag, som åtager ig utförandet ar dylika anläggningar. ök ärigenom vunnes. säkerhet för kapitalisten att erhålla ränta och amortering på sina penningar och om företaget bär sig, så har staten icke någon utgift, men har genom sin kredit framkallat ett företag, dam det allmänna i mer än ett hän seende skört agn. På detta örkln sätt, som hvilar på den R ekonomiska princip, att staten bör uppmuntra understödja, men så litet som möjligt sjelf företaga industriella anläggningar, ha va flera af nutidens stora utländska kommunikationslinier tilk kommit. Om denna plan för här ifrågavarande jernvägsanläggning skulle vinna gillande, så torde skäl vara att räntegarantien bestämdes så hög, t. ex. 6 procent, så att en procent deraf kunde utgöra amortering och banan med alla dess tillbehör således efter c:a 37 år tillfalla staten utan ersättni ng. (I fortsättningen af detta utlåtande utvecklar författaren ytterligare sina åsigter ändamålsenligheten af räntegaranti, hvilket. för utrymmets skull här utelemnas.) j Stockholm den 31 December 1867. Genom den undersökning och det med stöd härafupprättade kostnadsförslag, hvartill ofvan delgifna utlåtande utgör ett appendix, vanns vigserligen icke det närmast åsyftade Kndamålet: nedsättning i anläggningskostnaden, men undersökaren hade dock kommit till visshet, att denna kostnad genom en -ändamålsenligare stakning af banan kunde betydligt nedsättas. I en skrifvelsö af den 20 Nov: förlidet år, offentliggjord den 19: Dec. å jernvägsmötet 1 Falun, utvecklar major Adelsköld ytterligare sina åsigter på följande sätt: Jag föreställer mig, att Frövi—Falu) väl stakad borde kunna byggas för i medeltal 850,000: rdr pr mil eller lika ined statens banor. Jag här förut varit af. den åsigt; att Frövi—Falu-bananborde företrädesvis byggas med samma spårvidd som statens, Gefle—Dala-banan och Köping —Hultjernvägen, men med erfarenhet af den betydliga skilnad i anläggningskostnad om banan Egen smalspårig och de ringa hinder och kostnader — 7, öre PB centner — som -omlastninj förorsakar, har jag börjat blifva mer och mer öfvertygad om det ändamålsenliga uti att nämnde bana bygges å sistnämnde sätt. Bredspårig kan den ej gerna byggas under e:a 13 millioner, möjligen ej under 15 millioner; men deremot är jag öfvertygad, act man skulle kunna utföra densamma lika med norska statens jernvägar med 3!; fots spårvidd föp c:a 8 millioner rår allra högst, möjligen för 7 mBlioner eller omkring hälften.s För att ytterligare ådagalägga det grundfälska I Tertii påstående om Frövi —Falu-banans omöjlighet 1 anseende till dess orimliga anli ån kostnad -m. m; hafva vi förskaffat oss del af den skrifvelse, som en af våra mest framstående jer vägsingeniörer lät vid mötet i Falun uppläsa: ill jernvägsmötet i Falun den 19 Dec. 1863, Då en artikel om Bergslagsbanor och Frövi— Falu-banan, undertecknad Tertius, blifvit införd i Aftonbladet för: den 15 Dec., antagligen med afseende på det förestående jernvägsmötet I Fal torde det tillåtas mig, som under flera år m intresse följt denna fråga, men är hindrad från att inställa mig i Falun; att i korthet söka att belysa några af de JärenTen hr Tertius fråmställt emot Frövi—Falu-banan, 3 Hr Tertius har helt och Kället förbisett: 1:0. Att emellan Grängesberget och Frövi t närheten af jernvägglinien följande betydliga 3 vor finnas, nomligen: Svartvik, Ljusvarsber; rag reltorp, Mossgrufvan, Strössa, Blanka, a oda, Ingelsgrufvan, Tyska fall, Pri , Stripa och Haggrufvan med en sammanlagd årlig malmbrytning af nära en million oentner, hvilken; om ktörre sättning och bränsletillgång vinnas, otvifvelakigt kan mångdubblas, så mycket hejire som utom le nyssnämnda större grufvorna ett bet li an al mindre grufvor der förekomma, hvilka brist å afsättning för malmen, nu endast obetydli bearbetas, hvaremot emellan Wessman och Käing ingen grufva af be anhet förekommer. 20 Att riktningen till Frövi underlättur Rosagens och Dalarnes trafik såväl vesserut som österut, hvaremot riktningen till Westerås och Köping endast undantagsvis kan vara till nytta för Hallen vesterut. jag 3:o Att statens joravägar måste erhålla en vida törre tillväxt uti sin trafik genom riktningen till Frövi än genom den till Kö; ing. 40 Att en jernväg från Wessman till Köping ar en mycket farlig medtäflare om trafiken u Strömsholms kanal, 00 Att major Adelskölds kostnadsförslag är . ippedordt efter löjtnant Sandebergs utstakning af inlen, hvilken, efter hvad jag funnit vid en beigtning af terrängen mellan Frövi och Gränges erget, så väsentligen kan förbättras, att re ingskostnaden. för. en bredspårig jernväg utefter lenna sju och en half mil 1 ga sträckning icke ör öfverstiga fem millioner rdr eller den summa, vartill hr Tertius kommit för en bredspårig jernäg från Grängesberget till Köping. Derjemte har jag på grund af öfverstelöjtnant lällströms kanalundersö ingar, anledning att förnoda; att en vida fördelaktigare terräng än den f hr Sandeberg föreslagna, skall kunna finnas emväl för en jernväg emellan Ludvika och Falun, m denna -bana rön mera åt öster i närheten JUfshyttan: Hvad trafikkostnaden på den ena elPr andra banan beträffar är det väl påtagligt, att ned samma spårvidd, ; rälsvigt och anläggningas jostnad den bana skall trafikora billigast, som har örmånligaste lutnings och krökningsförhållanden amt största trafik, och att en så jemvag om den ifrågavarande, om den får mindre idd och svagare räler, måste trafikera dyrare än Dn bana med. bredt spår och stärka räler, i anspende; till den mindre last, som kan föras med varje tåg på den smalspåriga banan. I likhet med Tertius tror jag icke att frakttjiteen för eta gods på hvilken jomväg som elst till en början med fördel kan sättas så lå om ett öre pr centnermil, men på en jernväg fri rängesberget till Frövi bör fraktaf ten, I aneende till do stora travsportqvantiteter, hvilka els redan dor finnar dala mans ut ocg EE