Aftonbladet – 4 januari 1869, sida 3

hvarå salupriset för närvarande är 1,50 å 3 rdr. Häraf synes att, om äfven priset fallit, så kan försäljning till betydligt lägre pris ske, hvarför vi äfven nu, om jernväg funnes, torde kunna med fördel begagna marknaden, isynnerhet då vi kunna erbjuda malm som lemnar icke 60 utan t. o. m. 66 procent vid smältning. (Not — se de på jernkontorets förordnande verkställda profblåsningar af de flesta Grängesbergsmalmerna vid Björnbyttan af dir. af Uhr utförda år 1808). Likaså kunna efter samma fraktpris betydliga qvantiteter afsättas inom landet, hvarpå jag vill åberopa en på 30 mils afstånd belägen afsättningsort, som har god tillgång på skog och vattenkraft, nemligen sjön Sommen, och Kinda båtleds områden, på gränsen af Östergötlandoch Småland, när banan dit blir färdig. På det produkten må blifva af samma erkända godet som Ställdals och Högfors bruks tackjern, så låtom oss begagna en blandning af de efter banan belägna malmerna från Grängesbergets och Svartvikens grufvor, den förra hållande 60 å 66 och den senare 50 procent jern och tillika ganska manganrik. Malmen från dessa grufvor kostar 15 öre pr centner. Frakt öfver Halsberg och Katrineholm till Sommen 30 mil å 1 öre centnern pr mil 30 öre. Vid Sommens strand således 45 öre pr I centnern. Antages nu att 2 centner malm åtgå till 1 centner tackjern........... 0,90 12 tunnor kol å 6 rdr pr läst. . In 116 kalksten — 8 4 af beskick DiNgeNsssesseserses ser eeersssrnssnn nn nr ÖS08 I Frakt af malmen öfver Sommen... 0,05 . 0,38 Arbetsoch förlagskostnad. Summa 2,36 rmt. För närvarande kostar tackjernet vid Boxholmsbruk vid Sommen i inköpspris 3,30 rut pr centner och det här tillverkade kan leveIreras vid stapelstadsort eller i Norrköping till 2,46 rdr. Specifikation å omkostnaderna vid tillverkning af 100,000 centner tackjern. Förvaltning.........ssssssseesss00e 7,500 rdr. 30 man arbetare å 450 rdr..,..... 13,500 8 proc. amortering af anl. kapital 60,000 rdr... ......... so. 4800 8 proc. dito å bostäder 40,000 rdr 3,200 6 proc. i 6 mån. å 100,000 rdr förlagskapital.. 3.000 Skatt till staten och 3,000 Underhåll och diverse omkostna(4 (5 3,000 Summa 38,000 rår, eller 38 öre pr centner. Antages nu försäljningspriset till 3 rdr pr centner, hvarunder godt tackjern icke nedgått vid exporthamn, så skulle i förhållande till den kolfängst, som här kunde påräknas, säkerligen en vinst uppstå för anläggarne af masugnar af minst 100,000 rdr och för skogsegarne en änpu större. En summa nog stor att göra dessa för närvarande från lönande binäringar afskilda trakter till bland de lyckligast lotusde iriket. Samma fördel, som, enligt pu nämn 2 kalkyl, denna ort kommer i åtnjutande af, tiliskyndas äfven öfriga inom samma afstånd efter stambanan varande, Jikaså de inom norra verge belägna trakter, som öfver Gefle och stersjön kunna få malmen till jie för samma omkostnad eller till och med högre, enär kolpriset der är billigare. Månpgen tordebetvifla möjligheten af en så lycklig tillökning i jerntillverkning — men, om man besinnar att malmfångsten icke är beroende af årsväxt, utan att malmen kan till obegränsad myckenhet hemtas ur grufvorna, såsom ur ett magasin; att andra delar af vårt land ega skog, hvars närvarande tillgång och återväxt icke skulle på ringaste sätt skadas af den tillökade jerntillverkoing, som genom Frövi—Falubanan skulle framkallas; när man vidare känner nuvarande höga tillverkningskostnad, som genom förbättrade kommunikationer kan betydligen minskas, och man dertill vet, att obegränsad afsättning finnes för den erhållna produkten, måste man inse riktigheten af de uppställda beräkningarne. Den, som efter tagen kännedom om dessa förhållanden, betvifla möjligheten af en utomordentlig tillökning i vår jerntillverkning, måste på samma gång förneka tillvaron af all företagsamhetsanda hos nationen samt penningens sträfvan att draga sig till företag, der den kan tillväxa och förkofras. Detta är hvad Frövi—Falubanan kan uträtta, men det endast under den förutsättving att den får utläggas efter groffältens strockning sådan den är föreslagen, men hvarje afvikelse derifrån förderfvar mer eller mindre dess gynusammå inflytande. Dess enda bestämmelse är icke at gagna lokalt, ntan att sprida de här i öfverskotv hopade miuerala tillgångarne. : En bansträckning med jemförlig trafiktillgång och så samlad, att en bana under vid pass 10 mils sträckning följer ett nästan sammanhängande gruffält, kan ej apgifvas inotir Sverge, hvarföre statsutskottetz utlåtande vid 1866 års riksdag så lydande: 1aoen bland alla de vid innevarande riksdag föreslagna enskilda jernvägsanläggningar synes vara af så stor vigt elier kunnai så hög gred medverka till utvidgandet af Sverges jernbandtering samt befrämjandet äfven i ötrigt af landets industriella utveckling och ekononiska bestånd, som ifrågavarande jernvägsanläggning, — måste anses välgrundadt. Detta utlåtande väger desto mera, då man vet att det gillades af alla fyra stånden. Hade Tertius, betänkt huru den allra största delen af vår handels väg, antingen len utgår från eller skall till Haparanda eler Ystad, leder helt nära förbi Göteborg, hade han troligen icke prutat ned passageraretrafiken så lågt eller. hotat med Gefle— Dalabanan, hvars förnämsta uppgift nu är att ill exporthamn frakta trävaror, hvilka hufvudsakligen komma på Dalelfven och passera. Domnarfvets sågverk. Från Domnarfyet till 3efle äro omkostnaderra pr rysk standard — 165 kubikfok .. ver eveivsnnen 20610 Imkostnaderna engelskt —