Aftonbladet – 4 januari 1869, sida 3

fe eli bee i I reslagna Frövi—NFaltzbanän samt funnit dendagar motionerat att regeringen måtte låta anställa ny undersökning för banans byggnad, väl vetande att innan statsmakterna understödja ett så omfattande förslag, de vilja hafva visshet om det för landet innebär motsvarande fördelar. Men jag inser att för en, hvilken icke känner de trakter som Frövi—Falu-banan skall genomgå och derför bedömer dem relativt till andra orter och banförslag, skola dess siffror blott betraktas som fantastiska. Endast en motsvarande trafiktillgång göra dem sanna och innan man frånkänner ett dylikt förslag dess värde, borde tagas i betraktande hvad ojäfvige personer i det afseendet sett och derefter intygat. o Innan vi öfvergå till detta mäste vi dock , förut definiera begreppet Bergslagsbanor och hvilken afdelning af bergshandteringen de främst skola betjena, antingen grufvor, hyttor eller bruk, samt genom hvilket deras beenande vidsträcktast kan gagna landet och ess häringar. Grufvan är källan för-all bergshandtering; malmens försändning på våra vinteroch somtmarvägar är dock för dess dyrhet ganska begränsad, men har malmen en gång nått hyttan och blifvit förvandlad till tackjern, har detta redan så Istigit i pris, att det tål fraktkostnaden icke allenast till alla trakter inom riket uten äfven till grannländerna, hvarpå bästa beviset är, att detta kan till hela sin mängd försändas och söka sig marknad och att af denna sort ej finnas några öfverblifna hopar, som äro af egarne öfvergifna och sakna värde, såsom det är med våra nakna malmstockar och gräfror — ännu större försäljningskrets har stångjervet, ty detta går till våra antipoder — således är det i främsta rummet grufvorna som måste företrädesvis betjenas, och derföre äro beräkningarne också vid uppgörandet af Frövi—Falu-banans förslag hufvudsakligen härpå grundade, och beror det nu på att bevisa om dessa siffror äro tagna ur luften eller ega motsvarig valuta i malm frin omkringliggande gruffält. I detta fall har man att åberopa det intyg, som den ryktbare engelske geologen Forbes lomnade å den upprättade generella malmtabelleii, Upptagande en tillgång för årlig brytning af cirka 40 millioner centner och detta endast med en famns afsänkning af är mer kända gruffälten, så lydande: Undertecknad har på stället granskat ofvanstående upppift öfver malmtillgången utefter den fö-1 samma med omsorg och noggrannhet utförd. Ivad särskildt beträffar uppgifterna öfver den årliga brytningen inom detta malmfält,!som jäg ähser för ett af de största på hela! jorden, äro de ingalähda för högt upptagna. Stockholm den 15 Sept. 1864. David For-l, bes. F. R. S. Ass. Inst. C. E. etc, ; Likäså har man ett ytterligare bestyr-. kande å samma tabells uppgifter från del; grufvor, som ligga inom femte bergmästaredistriktet, nemligen: 4 Med anledning af en förevisad tabell, upp-, tagande malmtillgångarne för Frövi—Falu-Å linien, inom Ljusnarsbergs, Ramsbergs och ( Lindes socknar till 900,000 centner ädlare 1 och 14,430,000 centner jerninalmer, får unI dertecknad på derom framställd begäran, i! hvad som angår de inom förenämnda 3:ne ; socknar eller bergslager angifna malmtill-. gångarne härmed betyga, att, ehuru omöj-, ligt är att med någon säkerhet till siffran ; ktnna bestämma beloppet, särdeles inom Ljusnarsbergs socken eller Nya Kopparbergs bergslag, som till större delen är malmfyndig, men, hvarest endast en del af fyndigheterna äro, blottade, och detta ganska ofullständigt, den angifna malmtillgången likvälsannolikt skulle! kunna årligen åstadkommas, om behofvet så 1 påkallade, samt att årliga konsumtionen afl) malmer inom dessa 3:ne bergslager hittills! utgjort 5 å 600,000 centner. f Stora Gården den 11 Sept. 1865. r På Bergm.-Emb:ts vägnar: !7 A. F. Baer i Häraf torde obestridligt framgå att, utan G att skipan, det finnes en godsqvantitet, som , väl kan motsvara nio millioner centner pr;j banmil. q Det är vägaus att komma fram med såld höga uppgifter, till följa ar den alltför gängse isigten att Sverge skall vära ett w..tigt land r och äfven orm än genom ögonskenliga be-!r vis nödgar folk erkänna mmötsatsen, så krypajls le bak en annan skärm och hyså rftisstro ja om att vi kunna tillgodogöra den — så icke d ped de många engelsmän, hvilka besökt st rakten samt. granskat förslag och uppgifter. s, De ha då häntydt på sina jernverk, hvilka tj wvar för sig ärligen nedsmälta mera malm in hvad Sverges hela malmbrytnivg uppgår! g; ill eller 10 å 12 millioner centner; så att Pp le ansågo att några millioner ytterligare s: nalmsmältning om året ej skulle inverka på jir le engelska förhållandena. t: Låtom oss nu se om förhållanden finnas, pg om gifva anledning till att någon del atlfi lessa malmqvantiteter kan blifva försändaln ir jernväg. g Oviss om hvad priset nu är i England och je kotland, sedan det.för ungefär fem år se-ri lan, då beräkningarne uppgjordes, kanske n edgått, då dessa länder nu börjat från Spavi vien hemta en del af sitt malmbehof, var riset, enligt engelska jernverksegares egetv anbud 22 å 26 shilling sterling pr ton 60 mocent jernmalm eller ungefär 1 rdr pr cent-st er i engelska hamnar och att dessa platser de lå med fördel kunde begagnas för afsättning!le fter det fraktpris som förslaget upptagerh: ller 1 öre för centnern pr mil,:torde nedan-ra tående beräkning å direkta fraktkostnader) D ngifva: ti rakt från Grängesberget till Göteborg 36. vV! mil å 1 öre milen pr centner...... 0,36 öre. D Dito från Göteborg till England ofta G 5 s. men vi antaga 8 s. sterling 16 pr ton — 0,30 öre pr centner..... 0,30 öre. OQO Pillsammans..sseseaess enn sanne sen ennnn nn O)66 TE. Såledas lemnas ett öäfverskaott af 34 öre nr! hi