Aftonbladet – 30 december 1868, sida 3

svarade älsklingside om ett hvarje årstid segelbart haf kring polen, veta vi ej; att har ej i svenska expeditionens chefer och delta gare kan påräkna några bundsförvandter, äl säkert, Genom Sophias ihärdigt upprepade försök att framtränga norrut bland polariser hafva nemligen — såsom vi anse — mycke vigtien motbevis erhållits. kulle man med fartyg lyckas uppträngs till polen, hvilken årstid skulle härför erbju da den bästa utsigten? Utan tvifvel senhösten eller rättare, då ingen höst der finnes, utan vintern omedelbart och helt plötsligt efterträder sommaren, just vid brytningen mellan dessa årstider. Då har sommarvärmen 3) bortsmält och stormarne sönderbråkat det under vintern sammanhängande istäcket; och ny is har ännu ej kunnat bilda sig. Emellertid var denna årstid den enda, om hvilken man saknade säkra uppgifter beträf. fande isförhållandena mellan Grönland och norra Spetsbergen — en lucka, som nu under mödor och faror blifvit fylld. Och på grund af denna nu vunna erfarenhet kan man med bestämdhet påstå, att äfven under denna, den mest gynnsamma, årstiden en ogenomtränglig is-barrier hindrar tillträdet till de allra nordligaste regionerna. Låt vara att .J— huru otroligt det än är — närmast polen ett öppet haf skulle finnas — någon väg till Ostindien öfver polen kommer säkerligen aldrig att begagnas, ty ismaåssor, mörker och våldsamma stormar äro hvar för sig fruktansvärda fiender, och detta ännu mer, när de uppträda såsom hvarandras bundsförI vandter. I detta mål skall kunna uppnås. Allmän var Idess deltagares entusiasm och ihärdighet och T högre än till 81 gr. 5 min. 4). Antingen få I vi derföre för polens uppnående vänta, tillEmellertid är — medgifvom det uppriktigt! — polarfrågan ännu ej till fullo löst och blir det ej heller, förrän polen är uppnådd; men deremot ha, såsom vi hoppas, ge Inom Sophias färd ej ovigtiga bidrag blifvit lemnade till afgörande af sättet, huru nemligen den. tanken ombord på Sophia, att med fartyg nås aldrig polen; en åsigt, som äfven bestyrkes genom utgången af den Petermannska expeditionen, hvilken, oaktadt fastän dess hufvuduppgift var att, om möjligt, framtränga till polen, ej lyckades nå dess en praktiskt duglig flygmaskin biifvit upptäckt, eller också måste en öfvervintring i de arktiska. trakterna. företagas med thy åtföljande vandring på isen. Vi tro oss kunna tillägga, att såvida nödiga medel kunna åvägabrivgas, ej skall. en dylik färd stranda af brist på personer, hvilka-vilja underkasta sig. en öfvervintringss) mödor och faror. Kommer en sådan tillstånd, tro vi oss ej vara alltför sangviniska, om vi uttalu den fasta öfvertygelsen, att vår kära blågula ffagga skall komma att svaja nordligare än någon menniska förut varit, måhända till och med på sjelfva nordpolen. Innan vi lemna kapitlet om de geografiska resultaterna af Sophias färd, må ett litet tillägg göras, beträffande de föregående svenska expeditionerna. Att under dessa Spets bergs-kartan: vunnit ett helt annat utseende än förut, torde vara välbekant, men den praktiska nyttan häraf torde vara mindre allmänt känd. Ett erkännande deraf kunna vi genast finna i den omständigheten, att de nybildade namnen på en mängd fjordar, uddar, berg 0. s. v. blifvit allmänt antagna af Spetsbergens egentliga herrar, de. norska skeppare, hvilka pumera ensamma bedrifva fångst härstädes. Detta erkännande grundar sig tvifvelsutan väsentligen på deras erfaren. het af den fördel, som de genom svenska expeditionerna vunnit ej blott genom förbättrade kartor 0. s. v., utan ock derigenom att trakter, som de förr ogerna besökte, nu kunna räknas till deras mest gifvande och eftersträfvadefångstplatser. Så t. ex. fruktade och undveko norska fångstfartyg det stora Hinlopen Strait, ända tilldess det under 1861 års färd blifvit af svenskarne besegladt och ragg numera besökes det årligen af flera artyg. I sammanhang med de direkt geografiska bland de bästa under sommaren vunna. Jag undersökningarne stå andra, hvilka lemnat sådana resultater, att vi kunna räkna dem menar härmed djuplodningarne, hvilka, oaktadt det. tidsödande och ansträngande vidl. dem, fortsattes med en ihärdighet, som väll! var förtjent af den bästa framgång. Genom li dessa har svar erhållits på åtskilliga frågor, af hvilka ett par här må antydas. Hvilken rår om Spetsbergen? — är enl. fråga, som jag ofta nog fått besvara. Den ( ovisshet, som i detta afseende råder, gälleri ej blott den politiska herrskaren (hvilket äf-s vän kan vara likgiltigt, då dessa öar och deras : invånare nog kunna sköta sig utan någon öf-: verhet), utan äfven verldsdelen. Europa eller Amerika? Beläget med sin sydspets från ; Europas nordligaste udde, Nordkap; på om-Js kring 60 svenska mils afstånd, men förmod-s ligen ej mer än 40 från Grönlands ostkust,;) skulle man väl knnna vara frestad anse det1 vara amerikanskt, isynnerhet som dess såväll djurverld som vegetation visa en i vissa af-l, seenden frappant öfverensstämmelse med det 1 arktiska Amerikas. Följden häraf haräfveni blifvit, att Spetsbergen än förts till den ena,lq ( j 4 t 1 I 1 än till den andra verldsdelen — stundom till ingendera, utan i geografiska läroböcker med tystnad förbigåtts. — Denna fråga torde nu kunna anses fullt äfgjord: Nordkap får äfstå från: rangen af Europas nordligaste punkt och denna ära tillägges nordspetsen af den lilla Ross Islet bland Sjuöarne (80 gr. 49 min.) Genom djuplodningarne visade sig nemligen, att från norra Norge sträcker sig en med Beeren Island och Spetsbergen sammanhängande bank, så att högsta djupet mellans Vorge och förstnämnde ö ingenstädes befanns t verstiga 270 och mellan sistnämnda ö och Ir f r Spetsbergen 150 famnar samt t: o. m. på ett ställe ej utgjorde mer än 15 fammar. Vester om Spetsbergen mot Grönland sänker sigli hafsbotten genast högst betydligt, så att t.f 0. m. så betydliga djup som 2170 och 26501s famnar anträffades. Mellan Spetsbergen och4 Amerika är således ett väldigt Ginnunga-gap 1 befästadt. a Betydligt förökadt värde erbålla dessall djuplodningar derigenom, att en stor del afll dem ej skett endast med tillhjelp af ett van-s k k å 3) På tal om sommarvärme kan jag ej underlåta att göra en liten anmärkning. Mången har f uttryckt sin förvåning deröfver, att detta år,. var ett så ogynnsamt is-år på Spetsbergen, I under det att man i Sverge och hela Europa d för öfrigt hade en sommar, nästan outhärdlig r genom sin värme. Hade det varit ett bättre !T ss-år i polartrakterna, d. v. s. hade ismassorna e