chiffer i transparent, begaf sig det lysånde tågeå till elementarskolan, framför hvilkens portik stod en dubbel rad af mareschaller, som fortsattes efter byggnadens hela framsida. Sedan facklorna blifvit släckta uppstämdes den välbekanta sorgMarschen, hvarunder skaran böljade uppför läroverkshussts trappor. Högtidssalen yar på det smakfullaste sätt smyckad till fest. Å framsidan af tribunen, med rostrer af flaggor, lästes på em sköld namnet Freåriksball öfver ett stupadt i2jon. Pribunens bakgrund utgjorde en vacker dekoation; öfverst en sol, derunder Carl XII, dernedanför ordens Oförskräckt, Ståndaktig, så tre korsande blixtar, samt nederst Den 39 Nov. 1718, allt i transparent. Mot samma vägg å ömse sidor om tribunen stodo på piedestaler af granris två kolonner, bildade af gevär med piporna ut och krönta med bajonettkapiteler, dessa senare kransade med grönt. I sanning vackra Carla-kronor! På motsatta väggen midt emot tribunen bängde hjeltens porträtt i kroppsstorlek under en grönskande krona och mellan flaggor. ömse sidor derom sägs samma smakfulla kolonnad, som på väggen midtemet, äfvensom två gulrandade blå sköldar med namnen Narva och Bender i gult. På de tvenne lävgdväggarne hängde äfven fyra dylika sköldar med namnen Däna, Klissow, Krakau och Holofzin. Ofvan fönsteroch dörrposterna äfvensom rundt sköldarne och porträttet lopp en osfbruten guirland af granris i de vackraste ringlar. Testkiådda damer utgjorde paturligtvis salens skönaste pryånader, ekläreringens klaraste kronor. Sedan sångrarne uppstämtKung Carl, den unga bjelte, intogs tribunen af den för festen utsedde talaren, P. I. Widmark. hvilken i ett längre minnestal framställde Carl XI:s betydelse som svensk folkbjelte. Efter talets slut afsjöngs Geijers sorgmarsch: Viken tidens flyktiga minnen,. Festsalen var till trängsel uppfylld af flera äv 500 personer. De öfriga rummen, korridorerna, förstugorna och treppuppgången voro äfven packade med folk. Man antager, att hela samlingen med de på skolgården beiimtliga personerna uppgått till 1000 själar. Aldrig hafva vi häruppe bevittnat en sådan högtidlighet, en så allmänt högstämd sinnesstämning. Eu episod är särdeles betecknande. När minnestalaren skildrade hjeltekonungens yttre menniska och citerade Sinklärsvisan, rördes läpparne på en och annan åldri; allmogesman och icke blott efterstafvade utan snar rare förestafvade oråen, vers efter vers; alldeles som det plägar tillgå i kyrkorna på landet, då presten uppläser någon välkänd psalm. Från Piteå skrifves: Minnesdagen den 30 Ncvember firades härstädes medelst parad å torget af skorpskyttekåren och skolungdomen, samt afungande af några fosterländska sånger, vid midt estiden, då Uarl-stoden aftäcktes i hufvudstaden. SENOR zEE