Aftonbladet – 11 december 1868, sida 2

God åfton, sade mr Templemore i all varlig ton. Jag förmodarsatt ni känner mi Er tjenare talade om för mig att ni skull resa bort tidigt i morgon bittida, och jag skal derföre inte uppehålla er länge. Mitt ärende är snpart uträttadt. Mrs Templemore glömde att säga hvart hon reste, då hon lemnade Les Roches. Törs jag besvära med att g mig upplysning om hvar hon finns? John Luan hade besegrat den obehagliga öfverraskning, som hade gtipit honom vic åsynen af Doras man; men denna begäran söm framställdes utan vidare omständigheter väckte ånyo samma obehagliga öfverrasknin Ni frågar mig efter Doras adress! sad han skarpt. Ja, hvarför inte? Jag förmodar att ni inte vill påstå, att er kusin är häri London, utar att ni vet något derom, mr Luan. Och ni vill väl inte påstå att er hustr rest till London, utan att ni vet något närmare derom, mr Templemore. Han talade med ett bittert eftertryck; mer mr Templemore hade kommit med den fasts föresatsen att icke förlora tålamodet elle: förgå sig. Och tror ni att jag skulle framställa er Isådan fråga, om jag inte behöfde det? sade han allvarligt. Hon hade således verkligen lemnat honom Hans ovänlighet och hårdhet hade således tvungit henne att lemna hem och man. Och hennes förnärmare vände sig nu till den man, som han -beröfvat sin skatt för att få underrättelse om hvar den låg dold. Blodet kokade i Jolhm Luan; men ban var icke mycket för att uttrycka sin harm i ord och sade endast med förtrytsam bitterhet: Jag känner ingenting om er hustru, mr Templemore. Han vände sig mot huset, som om han