Aftonbladet – 9 december 1868, sida 3

tande af än en, än en annan angelägenhet besöka dessa städer. Dertill kommer ytter ligare Kjöbenhavns lyckliga belägenhet så som en transitoplats emellan Tyskland oci Sverge och nära invid gränsen af en folkrik främmande provins, Skåne, hvars egen huf. vudstad är omkring 100 mil aflägsen. Då mar derföre i Stockholms tidningar sger 11 å 12 hoteller anmäla sina resande, ofta upptagande blott en half eller fjerdedels spalts utrymme, finner man i Kjöbenhavns dagblad mer än 20 hoteller upptagna, hvilkas resenärer inkräkta 1 a 2 spalter af de resp. bladens utrymme. Tilldessa Tesande lemnar Sverge och framför allt Skåne en högst betydlig kontingent, och jag hörde någon -gång påstås att hela gator i Kjöbenhavn hemta sitt uppehälle från den skånska trafiken, Att häruti ligger någon öfverdrift, om man afser det närvarande och ej ett förflntet förhållande, torde emellertid Vara temligen säkert, emedan Danmarks egen industri icke företer någon öfverlägsenhet öfver den svenska, och främmande alster af detta slag, jemte importvaror i allmänhet, numera till större delen draga högre tull i Danmark än i Sverge, hvarföre det blott undantagsvis kan vara någon fördel för svenskarne att i Danmark göra upphandlingar. Härtill kommer äfven att skåningarne trott sig finna, det dansken ej behandlar dem lika redbart och väl som deras egna köpmän; de hafva icke sällan, vid hemkomsten, funnit att de både i mått och vara kommit till korta; och jag hörde derföre i Malmö och Lund många fordna kunder i de kjöbenhavnska butikerna säga, att de numera alldeles öfvergifvit sedvanan atti Danmark göra sina uppköp. Priserna ihandelsbodarne syntes mig äfven på det hela lika med dem i Stockhölm, om ej till och med något högre. Hvad som alltid qvarstår till Kjöbenhavns fördel är , emellertid förlustelseresorna från Sverge. Afven när priserna för öfverfarten komma att återgå det abnorma förbållande, hvartill de genom den ifriga täflan emellan ett par ångfartygsbolag under innevarande sommar npedgätt, då det låga priset af 25 öre för salong och akterdäck samt 17 öre för fördäcksplats drog tusendetal af svenskar öfver Sundet, skall alltid freqvensen i Kjöbenhavn af den nöjeslystna befolkningen i de skånska städerna blifva betydlig; öch kommä icke handelsbodarne att på dem göra stora affärer,nog komma värdshus och schweizerier att af dessa resenärer hemta god vinst. Vid ett tillfälle, då jag på ett värdshus åt middag, funnos der bland 12 gäster I svenskar. . 4 allmänhet syntes mig dylika offentliga ställen långt mindre besökta än i Stockholm; och man finner der ej heller något enda schweizeri, som i prakt och storartade anläggningar kan ens aflägset jemföras med Blanchs kaf6. Långt ifrån att häruti se en brist, fioner jag dock deruti äå den danska hufvudstadens sida en ren förtjenst; ty denna elegans i de stockholmska schweizerierna och källarne bevisar allenast hvilka ofantliga summor; som af denna stads invånare nedäpgas uti pounseh och andra starka drycker. Det är nemligen, som bekdht, på dessa varor som den hufvudsakliga vinsten skörlas. Och det skulle mycket förundra mig, om man icke i denna olika benägenhet för källarlifvet såge em hufvudgrund till den olika välmågan inom de handelsoch industriidkande klasserna i de båda länderna, Danskarne, och framförallt kjöbenhavnarne, iro kanhända lika njutningslystna som svenskarne. Det råder hos dem ett oemotståndigt begär att more sig; och mången god mark, som väl för mera verkliga behof uvnat erfordras, vandrar nu till Tivoli och Alhambra, Theatret och dylikt mera, Men let finnes en väsentlig skilnad emellan detta egär efter nöjet, som man hos folken på båda or om Sundet kan anmärka. Dansken öker nöjet uti offentliga föreställningar, som ! vanligen innehålla något af intresse för sjäen eller för känslan apgenämt, eller ock be: ifver han sig at i den fria naturen, icke l: ör att dricka upp sina penningar, utan förl tt i skötet af sin familj tillbringa en gladj ftermiddag. Han har då med sig en rågad natkorg, och allt hvad han jos er restau; ant begär är ofta blott att fa litet varmt atten eller någon annan småsak. Svensken l: eremot besöker : visserligen gerna teatrarne, : ren ännu hellre sitter han långt in på nät-: erna på en rökig källare tillsammans med j kasinnade kamrater och dricker pounsch i ler toddy; och om han medtagit sin familj t i det gröna, går det naturligtvis icke an 1 tt medhafva en matkorg, ttan man slår!s tort på, och på närmaste schweizeri reqvij b f 8 1 eras varor, som kosta mer än mannen har id att i hvardagslag utgifva för flera daars uppehälle. I full öfverensstämmelse med unna förhållandet, anmärkte också ej längedan en skånsk tidning, att då danskarne öra besök i Skåne medhafva de fulla mat-l1 orgar, som de återföra tömda, hvaremot r renskarne till Danmark öfveresa med fulla ? ånböcker men återvända med tomma sådana. 7 id Fredriksberg, ett lustslott, som ligger g lotten half fjerdingsväg från staden, ocht er skjöbenhavnarne derför gerna lustvandra,s un jag. en söndagseftermiddag uti bersåerb id dervarande schweizeri ett större antall ister, af hvilka ingen hördes reqvirera ans at än antingen kaffe eller ett glas vattenla sh en tårta. Denna måttlighet visar sig äfven i et välbekanta, så lifligt besökta Tivoli. Vid d 1 af de vackra konserter, som den oföritlige Lumbye fortfarande der alldagligen, n jag ej misstager mig, håller, förmärktesyv istan under hela aftonen ingen begära spi-Jd tuosa, ja knapt något annat heller. Mand ride, hvad tyckes? åhöra musik, utan att, ; som -hos oss i Berns salong och på Valla etc. ovilkorligen hafva framför sig något irituvöst att dricka. Först mot konsertens ut, sedan vaktmästarne länge förgäfvesl!y atserat emellan bänkarne för att utbjuda!m na tjenster, såg man ett. par personer be-Jd