Aftonbladet – 1 december 1868, sida 3

liksom Paris den gamlas, Talrika äro isynnerhet tyskarne, som öfverallt lemnat sina märken i små, smutsiga kyffen — s. k. LaDE lg oe — der den tyska nationalrycken skummar i stånkor och muggar. OIl borde kallas tyskarnes fotspår, liksom grodbladen de hvitas. Annonsväsendet är icke, såsom itiati skulle tro, så utbildadt som i London eller Paris, der man ser på alla lediga husgaflar enstor, grön, elastisk Mefistofeles utgjuta ur ett ymnighetshorn västar, rockar och byxor, samt vara nog hederlig att erbjuda sig kläda upp folk för intet. En egenhet för Newyork är att användå den vertikala delen af trottoirerna för annonser, varningar för falska varor och firmor, hvilka ingen bryr sig om, tillkännagifvanden att här eller der finnas de bästa varor, hvilket naturligtvit ingen tror. Stadens hoteller äro magnifika, flere hafva rum för 1000 personer och kunna täfla med de bästa i Europa, om icke öfverträffa dem. Restauränterna äro äfven utmärkta och man kan här få en middag lika god som på de mest renommerade ställen i Paris såsom hos Vefour eller Freres provenneaux. Staden har nära centralpark en musiklokal, der man af en-utmärkt orkester får höra våra gamla bekanta Auber, Verdi, Meyerbeer c., Offenbach ej att förglömma. Barbebleuen, la belle Helene, la Grandduchesse hafva emigrerat och. här gjort en succts pyramidal,, Intet i publikens klädsel eller uppförande afviker från de europeiska bruken och man har svårt tänka sig att man är i en annan verldsdel. Newyork är i allmänhet välbygdt. Husen, åtminstone de flesta, äro uppförda iitaliensk stil och af röd sandsten. Inredningen är engelsk, d. v. s. hvarje familj bebor ett hus med stor hn med messingsknapp samt brarsplate. Husen äro efter våningarne afdelade i matrum, parlour, sofrum och badrum. De hafva alla utanför porten en 3 till 4 fot hög trappa, veranda för fönstren och på Weststreets en mikroskopisk trädgårdstäppa. Man ser icke på de i allmänhet prydliga husen iksom i London eller Paris dessa kammar af rykande, cylindriska skorstenar. Eljest är ikheten med London stor nog... De tysta West-streets äro planterade som boulevarder med ask och acacia. En stads butiker äro en indicator på dess ståndpunkt. Ser. man på Newyorks skall man finna dem lika eleganta som i. Europa, peskaffenheten är dock olika. Inga. kaffeer innas såsom redan är nämndt; det visar att amerikanarne. äro aktiva. och driftiga. Bokådorna äro jemförelsevis fås de. äro således cke böjda för studier. De besynnerliga kuriositetsbodar, som finnas i mängd icke blott Paris utan i alla franska städer, saknas uldeles; man har således annat att göra än samla porslinsbitar, spetsstumpar och mögiga bokrariteter. The central park är för Newyork hvad Bois le Boulogne är för Paris, Hydepark för Lonlon eller Monte Pincio för Rom. Det är en storartad, utmärkt. väl underhållen parkanäggning, der vid aftonens svalka samlas folk ill fots eller häst. På de saftiga gräsplarerna spelas boll och på stora vägarne ser nan ekipager så lätta, att mån frestas tänka vå spindelväf. Hästar stundom vackra, stundom mer eller mindre lika Rocinante trafva kapp med velocipeder; -på sjöarne ro hvita åtar och i grottor eller på säten under trälens skuggande tak njuter man frisk luft. Några ord om amerikanarne sjelfva. Mycet kan jag icke säga om dem ännu och efer Newyorkboarne får man icke döma dem. Vär man kommer från Paris, der menniskorna. yckas hafva. ryggar af gummi elasticum och ungor af socker, ständigt i rörelse och pladIrande, öfverraskas man af kontrasten. Nohing to do with youl tyckes skrifvet på la menniskors ansigten. Ingen tilltalar nåson. Man kan resa länge och väl i sällskap tan att någon öppnar munnen. Nu slut för i dag och tillsvidare med reseverättelsen. , BESETROSSKSINEONOERSSITe