Aftonbladet – 21 november 1868, sida 3

-janga bidragit till platsens bestämmande tu: .Jerkebiskopssäte. Innehafvaren af detta emI bete blef nu (från år 1104) nordens metroI polit, d. v. s. erhöll genom invigning af en Ipåflig legat öfveruppsigt öfver kyrkorna i :Isamtlige de tre nordiska rikena. Från detta Jöfvervälde skildes Norge redan år 1152, då I detta land erhöll egen erkebiskop; men öfver I Sverge tillerkändes Lunds erkebiskop ett förI manskap (primat), som gjordes, ehuru ofta Jomtvistadt och förnekadt från svenska sidan, Igillande under mer än 350 år sedan erkebiskopsdömet i Upsala år 1164 blef upprätJtadt. Utom domkyrkan uppstodo efterhand i Lund icke mindre än 22 särskilda sockenkyrkor, hvarjemte 7 kloster af olika ordnar med deras tillhörande kyrkor inom staden anlades. Med erkebiskopsresidensets förläggande till Lund blef denna stad Danmarks andliga hufvudstad (metropolis Daniee) och i viss mån äfven dess verldsliga. De danske konungarne uppehöllo sig der ofta och hade der sitt eget kungshus. Den flod af inkomster, som för det nästan kungligt utrustade erkebiskopliga hofvets och alla de öfriga andliga-inrättningarnes underhåll hade sitt lopp till Lund, måste naturligtvis kraftigt befrämja stadens välstånd. Under 12:te och 13:de århundradena framstod derför Lund såsom den mest betydande staden i Danmark, öfverträffande till och med konungarnes hufvudsäte Roeskild och derför i gamla handlingar benämnd rikets egentliga hufvudort (ipsum caput regni). Kjöbenhavn var den tiden blott en mindre plats och de roeskildske biskoparnes tillhörighet. I Sverge eller Norge fanns icke heller någon stad som då kunde täfla med Lund. Wisbys glans var då redan slocknad; men att döma efter kyrkornas antal, som i denna stad uppgick endast till det för sig allena dock nog ansenliga af 16, synes Lund hafva under sin blomstringstid varit mera folkrik och välmående än sjelfva den berömda hansestaden på Gotland. Denna lysande period är sedan sekler förgången. Snart efter den för Lund märkliga tidpunkt, då Carl XII här höll sitt fältläger, hade staden (år 1720) endast 680 mantalsskrifna invånare; och det är först i nyaste tider, sedan skiftesverket och ett förbättradt jordbruk stegrat hela den skånska provinsens välstånd och folkmängd, som äfven Lund Iyfat sig upp till en högre ståndpunkt i dessa hänseenden. Igenom alla de århundraden, som efter den gamla kyrkostadens blomstringsperiod förrunnit, har emellertid en skön och storartad minnesvård af derna tid bibehållit sig, nemligen domkyrkan, nordens äldsta metropolitankyrka och den märkligaste af alla helgedomar på den skandinaviska halfön i anseende till såväl ovanligheten af dess byggnadsstil som dess historiska minnen. Grunden till denna kyrka lades redan för 200 år sedan, nemligen år 1070, och hon fullbordades år 1145, således 300 år förr än Upsala domkyrka blef färdigbyggd. Det var naturligt att, efter ankomsten till Lund, mina första steg ställdes till denna intressanta byggnad; men första anblicken deraf var mera öfverraskande och frappant än angenäm. Man hade nemligen utmed hela ena sidan af det ena tornet uppfört en kolossal träställning af omkring 70 alnars höjd — säerligen den största och dyrbaraste murareIning i norden; och ändamålet dermed ar icke mindre än att ombygga hela tornet, det vill säga (efter hvad det påstods), att sten för sten nedtaga dess yttre beklädnad, der den var bristfällig, och ommura densamma. tt så vidtutseende företag erfordrade naturigtvis grundliga förberedelser och försigtighetsmått; och ställningen syntes också uppförd efter alla konstens reglor och hade kostat den illa nätta summan af omkring 20,000 rdr. Asynen af dessa storartade anstalter gaf en förkänsla af tillståndet med kyrkan i sin helhet, oca jag blef snart underkunnig derom, då, vid försöket att ingå genom den enda öppna ingångsporten, det svarades att sådant var förbjudet, emedan kyrkan sted under reparation. Efter någon parlamentering lyckades jag visserligen komma in, men der var på intet sätt lockande att stanna, emedan kyrkan var uppfylld af skräpiga ställniogar; och högt i luften upphissade murare voro då som bäst sysselsatta med att nedtaga stycken af taket, hvarvid en och annan sten stundom hastigare än man förutsett nedrasade. På min fråga huru kyrkan under sådana förhållanden kynde användas till gudstjenst svarades, att alla ställningar m. m. blefvo om lördagarne borttagna för att om måndagarne åter uppsättas. Allt visade att man ämnar gifva sig god tid och icke tänker alltför strängt spara på styfvern. Ofning gitver emellertid vana och vanan gif-. ver tålamod. Utom en och annan föregå-: ende reparation, isynnerhet efter den häftiga eldsvåda som år 1234 så förhärjade kyrkan, att flera takhvalf måste ombyggas, unlergick kyrkan, åren 1811—31 en ansenlig reparation, som kostade 135,000 rdr rmt;. och i Juli 1833 började de genomgripande förbättringar å kyrkan, hvilka med några : års afbrott ännu fortgå och utgöra den största reparation, som vid detta tempel sedan dess uppbyggande blifvit vidtagen. yv Ensamt under de tre åren 1833—36 uppgick kostnaden för dessa arbeten till 42,000 rdr rmt. Det vill synas som dessa stora förättringsarbeten i allmänhet under äldre tiler varit mindre väl utförda; och besynnerigt förekommer det att, eburu den lärde arkitekten Brunius i 26 år (från 1833 till slutet af 1859) handhaft dessa arbeten, lik en, som det tyckes, genomgripande repar tion af, kyrkan strax derefter måste företasas. Öfver föremålen och sättet för dessa; förbättringar samt den af Thomander, under! lennes tid, gynnade arkitekten Zettervalls luglighet för detta värf har, som bekant är, n liflig strid förts; och efter hvad jag af! enskilda personers på platsen omdömen kunde i lata, äro tankarne om denne byggmiästares , :genskaper i detta vigtiga värf högligen de4 ade; men förmodligen har nöden icke haft 1l ågon lag, då man, sådånt oaktadt, lemnat: let stora uppdraget åt samme hr Zettervall, om i mindre byggnadsföretag visat skick-)1 f 1 s 1 I ighet och till och med talang. Tyvärr sy108 vårt civila byggnadsväsende befinna sig amma ståndpunkt som det militära. Inom konsternas akademi finnas visserligen are såväl vid en förberedande b ggnadskola som för praktisk byggnadskonst: nen, att döma af de prof på arkitektonisk kicklighet som akademiens egen byggnad och; telierbyggnaden vid Carl XIII:s torg inne-! 4bea nr nta JK btrn.