Aftonbladet – 21 november 1868, sida 3

betydligt äldre än Upsala domkyrka, uta äfven Te år äldre än Storkyrkan i Stock holm; och af de stora kyrkorna i utlande äro alla de förnämsta yngre; så t. ex. ä Peterskyrkan i Rom färdigbyggd 476 år oci Paulskyrkan i London 565 är senare än dom kyrkan i Lund. Emellertid finnes likväl äf ven inom Skandinaviens landamären en oci annan kyrka såsom t. ex. domkyrkorna Skara och Roeskill (fullbordade den förr: år 1050 och den senare år 1084), hvilken ä ännu äldre, men likväl icke lider af en lik. artad ålderdomsskröplighet. Grunden härtil torde väl derföre äfven ligga uti ätskillige vid kyrkans anläggning begångna vårdslösheter och fel. Sålunda skall, enligt sakkunniges omdöme, hennes grundutstickning ick skett med tillbörlig omsorgsfullhet, hvarige nom flera skefheter uppkommit; icke till räckligt afseende fästats vid förstärkande a de delar, som bära de större tyngderna, hvar igenom betänkliga missförhållanden uppstått åt sjelfva grundvalarne icke egnats behöflij omtanka då dessa blifvit lagda, oaktadt det lösa och vattensjuka jordmånen, med jemförelsevis ganska liten gråoch sandsten i däligt murbruk och föga bredare än derpå hvilande murmassor, hvadan betydliga sättningar vållats; åt murarne icke gifvits vederbörlig styrka, då den beklädande qvaderstenen är nog tunn och mellanfyllningen eller kärnan är vårdslöst sammanvräkt af kantiga stycken och skärfvor af sandsten samt mindre kulleroch klappersten i löst murbruk Kanhända hade likväl kyrkan aldrig varit så sjuk, åtminstone icke fått så många och så envisa turare, om hon icke varit så rik; ty, i trots af de plandringar och förluster genom en iängd hemman. afyttring, m. m., som hon under tidertiaa lopp wdergått, eger hon ännu betydliga tillgångar, som gifva en årlig inkomst af omkring 40,000 rår. Det har i senare tider mycket talats om universitetets i Lund tillstånd; och dess s. k. unga gubbar,, som på ett så mindre lyckligt sätt ville spela politici, hafva i sin mån dragit det öfriga landets uppmärksamhet på detta från landets medelpunkt så aflägsna läroverk. För min del har jag sjelf på alltför nära håll rakttagit studentlifvet, för att kunna tillägga dylika opinionsyttringar någon egentlig betydelse. De alira fleste studerande äro ynglingar, som hafva ringa begrepp om statens lif och intressen eller om fordrivgarne och vilkoren för dessa intressens befrämjande. De följa således gerna de äldres råd och föredömen, och på dessa äldre, oftast docenter eller sökande till sådana eller andra lärareplatser, förstå alltid professorerna, när det så finnes lämpligt, att inverka. Andan blatid svenska studenter är alltid, när den får fritt och utan främmande impulser, utbilda sig, god och frisinnad; och när den visar sig annorlunda, kan man hålla tio mot ett, att det är någon eller några konservativa bland lärarepersonalen, som skjutit ungdomen framför sig. Kort före min ankomst hade den stora jubelfesten i anledving af universitetets 200åriga tillvaro firats; och det var således ej underligt att hos äldre som yngre academici blicken nu mera än vanligt var riktad på jemförelser emellan förr och nu. Det var en 1 yttre måtto lycklig tid, hvarunder universitetet grundlades. Carl X Gustaf, lika stor såsom statsman som krigare, hade nyss, efter ett kort fälttåg, afslutit freden i Roeskild, hvarigenom Danmark nödgats till Sverge afträda ej blott Skåne, Halland och Blekinge, utan äfven Throndhjem och Bohuslän m. m. Då fattade ban tanken att i Lund, som bildade den för en sådan anläggning mest tjenliga utpost emot Danmark, grundlägga ett universitet; och när denna tanke snart efter konungens död kom till utförande, hade man för det nya lärosätets uppehållande, de stora lundensiska kapitelgodsen att tillgå. Men denna senare glädje var af kort varaktighet. Staten hade snart, för andra angelägna föremål, behof af de nämnda egendomarne; soldater ansågos då,såsom ännu i dag, mera nödvändiga än studenter; och efter få år hade universitetet af alla kapitelgodsen endast 934 hemman i behåll. Emellertid fick akademien samtidigt i vederlag en del tionde jemte andra medel, och i senare tider har ständernas frikostighet emot Lund varit nästan lika stor som den emot Upsala, så att förstnämnde universitets inkomster under de få åren från 1848 till 1865 stegrats med icke mindre än 131,000 rdr. Sedan riksdagen neml. en gåvg öfvergifvit den förut temligen strängt iakttagna grundsats, att våra rikt doterade universi de underhålla sig sjelfva, finnes ingen gräns för anspråk och bevillningar, helst sedan yrkanden börja! framställas om de båda akademiernas sammanförande och förläggande till bufvudstaden. Detta röda spöke drifver nemligen alia dem, som finna sig väl vid det nuvarande beqväma, okontrollerade lifvet i småstäderna, att begära anslag till alla möjliga och omöjliga behof, framförallt till nya professioner och byggnader; och de röna härvid ett förträffligt bistånd af de konservative vid riksdagen och den stora mängd af iknöjde, som anse ett universitet lika gerna kunna ligga i Trosa, eller någon ånnan småstad som i Stockholm, Naturligtvis blef ifvern för detta universiteternas fastbyggande på sina nuvarande platser störst i Upsala, som närmast hotades af de nya bilderstormarnpe; men man har i Lund hastat efter, så godt man förmått; och riksdagen har såunda under de senare 20 åren, ehuru stunlom blott med nägra få rösters öfvervigt i örstärkta statsutskottet, lemnat statsbidrag ill uppförande i den skånska universitetstaden af ett kemiskt laboratorium, ett nytt b ervatorium och en ny botanisk trädgård m. Den senare anses af lundboerna sjelfva som ett märkvärdigt bevis på svenska staens rikedom, då man neml. vid 1860 års iksdag haft rad att för några få ynglingars ndervisning i botanik anslå 75,000 rd. till n så storartad anläggning, att man näppeigen i något af de trenne Skandinaviska ikena skall hafva dess like. Trädgården ipptager nära 12 tunnland, och deruti finnas växthus upptörda, 3:ne sinsemellan med röredpingar förbundna dammar och ett konstsjordt berg m. m. Om det är sarnt att den samla botaniska trädgårdens utrymme var utför inskränkt --hvarvid likväl blifvit nmärkt att en annan större, universitetet hörig trädgård, paradislyckan, kunnat erta hvad 3 utrymma on lus dan tand nn 8