Aftonbladet – 17 november 1868, sida 2

Fjuxala i Finland och bosatte sig sedermera i Norrköping. Ö Att Schering Rosenhane, då han 1789 under Gustaf III:s auspicier utgaf Svea rikes konungalängd, icke skulle erkänna Stjerneldska ättens härstamning från Wasahuset, är ganska naturligt, då man vet att Stjerneldska ättens dåvarande hufvudman, den frisinnade frih. Adolf Ludvig Stjerneld, just då för sitt motstånd mot föreningsoch säkerhetsakten var statsfånge och att Gustaf III betraktade honom med sådan misstänksamhet, att han fick sitta längre häktad än någon annan af 1789 års män. Att den nu aflidne excellensen Stjerneld skulle i strid mot genealogierna och sin slägts traditioner förnekat dess ursprung, tro viicke på Allehandaförfottarens blotta ord. Ett faktum, som talgr deremot är, att Svenska adelskalendern sedan 12 år upptagit Stjerneldska ätten såsom härstammande från prins Gustaf Eriksson, utan att exc. Stjerneld deremot gjort ringaste anmärkning. Om det finnes någon gerealogi öfver den icke på riddarhuset introducerade ätten Karth — hvilket vi icke veta — så är det lätt förklarligt, att man der icke upptagit ståthållaren Peder Karths dotter Brita, som, enligt loyala anförvandters åsigt, lupit från land och rike, för att förena sig med den landsflyktige äfventyrarer prins Gustaf, hvilker af den nya regimens laglydiga anhängare betraktades såsom fågelfri och samhällsvådlig Vi fästa naturligtvis ingen synnerlig vig vid hela denna sak; men af tonen i N. D Allehandas vederläggning vill det nästan synas, som skulle det på vissa håll framkalls obehag, om en vid jemförelse med åtskillige andra ätter så pass ung ätt på svenska riddarhuset, som den friherrliga Stjerneidska, skulle få räknas ha så förnämligs anor. STENTEN INTRA