Aftonbladet – 17 november 1868, sida 2

— Stjerneldska ättens härstamning, Vid slutet af en i gårdagens N. Dagl. Allehanda införd nekrolog öfver framlidne exc. frih. Stjerneld yttras följande: Vi skulle helst i tysthet hafva förbigått berättelsen om Stjerneldska slägtens härstammande från Wasahuset genom konung Erik den 14:des olycklige son prins Gustaf, vetande att den anspråkslöse man, hvars nekrolog vi tecknat, icke sjelf trodde på denna uppgift och aldrig ville höra derom talas. Men då ew annan tidning infört berättelsen såsom en historisk visshet utan det ringaste förbehåll, anse vi vår skyldighet vara att säga, att den saknar allt historiskt bevis och grundar sig blott på en anteckning i en bönbok af en fröken Stjeraeld år 1689, och hvilken antecknings öfriga uppgifter stå i fullfstrid med Norrköpings kyrkoböcker. Äfven sakdas alla andra uppgifter att en Brita Karth skulle hafva funnits till, hvilken, om hon varit gilt med konung Erik den 14:des son, genealogien öfver slägten Karth säkerligen icke skulle hafva försummat att omnämna. Den öfver Wasaslägtea grundliga forskaren Schering Rosenhane förnekar alldeles uppgiftens riktighet i Svea rikes konungalängd. Härtill genmäla vi först och främst, att alla de tre officiella genealogierna å Riddarhuset för friherrliga ätten Eldstjerna samt adliga ätten Stjerneld och frinerrliga ätten Stjerneld upptaga prins. Gustaf Eriksson såsom dessa ätters stamfader. P. Wieselgren antager ock i Biografiskt lexikon, artikeln Stjernelå, giftermålet mellan prins Gustaf och Brita Karth såsom ett faktum och yttrar med sfseende på den omständigheten, att Rosenhane i sin konungaiängd icke erkänner denna gren af Wasahuset, följande: Då BStjerneldska slägten inskref denna genealogi i sina böneböcker 1689, måste den väl: antagas ha lika säker kunskap om sin slägts förhållanden efter 1589, som väl nu 1846 enhvar kan antagas känna sina förfäder efter 1746. Dertill kommer, att redan på 1500-talet Brita Karth, enligt uppgift uti genealogierna, i en andlig bok, som. lön fatt af Katarina Månsdotter, antecknat att hon med prins Gustaf hade fyra barn, Lars, Erik och Carl Gustaf, hvilka båda sistnämnda dogo ogifta, samt en dotter, Katarina Sigrid, söm uppfostrades hos en furstinna Sapieha. Denva bok förvarades i hennes sonsons sonsons sons öfverkammarherren frih. ÅA. IL. Stjernelds boksamling. Den ällste sonen, Lars Karthetsky eller, såsom han sedermera i Sverge kallade sig, Eldh, fick af sin fader ett svart brinnande berg i guldfält till vapen, hvilket sedermera af tyske kejsaren Rudolf II förbättrades med gyllne vasar i svart fält; han uppfostrades i lutherska läran hos sin far moder, drottnivg Katarimn Månsdotter, på NR RR NR PA