Aftonbladet – 5 november 1868, sida 3

få gifta sig med John, och ändå låter hor kurtisera sig af,min fästman; men jag skall sätta stopp för det ena och låta henne sjelj arrangera det andra — om hon kän — on hon kan! Mrs Lian betraktade henne med en triumferande min i sitt buttra ansigte; men Florence sade endast med låtsad likgiltighet: Jag bryr mig alldeles inte om den der trappan -— han begagnar den aldrig, det är jag säker om. Vill ni sitta uppe i natt och se Honom? frågade mrs Luan ifrigt. Mrs Logan gjorde en gäckande nigning föa henne. : Jag tackar så mycket! Ni skulle bara gå och berätta dem det, och så skulle de få skratta på min bekostnad — det är alltsammans. Jag borde inte säga — jag vill inte tals om — jag vill bara göra ett slut derpå. Det är inte något ondt i det, men John skulle inte tycka om det. . Nå så låt John hindra det. Ni vill således inte? : Hur skulle, jag väl kunna göra det? frågade Florence. Åh, det är mycket lätt gjordt5, sade mrs Luan källt. Passa på honom, men visa inte er sjelf, och säg honom sedan dagen efter att ban är för mycket tillsammans med Dora. Han skall neka det. Låtsa då tro honom och låt honom lofva att han inte skall vara så mycket tillsammans med henne. Han skall då. bli förskräckt och tro att ni vet någonting, och allt skall bli bra igen,wförstår ni. Men hur kan jag komma hit och observera, honom? frågade mrs Logan tveksamt. Åh, det är alls inte svårt. Jag skall släppa er in genom den lilla trädgårdspörten och så kunna vi se dem i skolruminet. Jag