Aftonbladet – 5 november 1868, sida 2

och lärjungar i den samlade styrelsens namn at dr Bergman. Det var varmt och hjertligt som den gamle mannen sjelf. — Derefter töredrogosstadgarne jemte de förklaringar deröfver, som ordföranden och föreståndaren ansågo lämpliga. Slutligen helsade föreståndaren lärjungarne välkomna. Hela invigningen, om den så får kallas, var enkel och anspråkslös såsom det sätt, hvarpå hela uppgiften fattades. Af de 42 tecknade lärjungarne hade nu 35 infunnit sig till inskrifning och betalning af afgiften, hvaribland 2 frielever, för hvilka talas af de medel styrelsen samlat. De riga väntades med visshet på måndagen, då sjelfva undervisningen skulle begynna. Utgiftsoch inkomststaten var beräknad till 4000rdr, hvaraf omkring hälften åstadkommes genom lärjungarnes afgifter för undervisningen (50 rdr). De öfriga medlen ha erhållits genom subskription af styrelseledamöter och andra, genom frivillig teckning af landstingsledamöter (350 rdr) af landstiget (300 rdr) 0, 8. V. Lokalen var en skånsk bondgårdlänga, en af dessa skånska bondstugor med halmtak, som äro så väl kända. Lärosalarne voro på Lärarne bodde begge i detta samma us. Till föreståndare hade styrelsen antagit hr Nilsson, student från Lund, bondson från den by, hvari skolan ligger samt egare af en derintill gränsande jordlott. Till medlärare hade antagits ingeniör Nordblad. Vid Åkarp öppnades folkhögskolan i styrelsens närvaro i går måndag. Efter att ett helsningstal hållits af föreståndaren, docenten Holmström från Lund, sjelf bondson från Skåne, samt stadgarne föredragits och bön hållits, börjades undervisningen af föreståndaren medelst ett föredrag öfver Sverges geografi. Den yttre anordningen var i det närmast densamma som vid Önnestad. Tretiofyrs lärjungar voro närvarande. Största skilnaden låg deri, att man här vid Åkarp sat afgiften för undervisningen till 100 rdr samf att man här betalar föreståndaren i ett fö allt 2500 rdr, då han är förpligtad att välja och betala sitt lärarebiträde. (Vid Önnestac hade styrelsen valt begge lärarne och bestäm deras arfvode till 1200 rdr för hvardera.) Inkomsterna hade erhållits dels genom subskription af ortens bönder, bindande fö fem år, och utgående allteftersom behofver fordra, dels genom lärjungarnes agifter, dels genom gåfva af landstinget (detta år 500 riksdaler). Med afseende å begge dessa folkhögskolors tillkomst eger det glädjande förhållande rum, att allmogen sjelf genom sina uppalfrin gar frivilligt möjliggjort den framkastade oc! utvecklade idens förverkligande. Tryggt blickande in i. framtiden, hade de, efter de grundliga öfvervägande, som utmärker den vid deras företag, gripit saken an och trygg hvilade deras blickar äfven nu på både lärar och lärjungar. Det var en hjertstyrkand syn att se dem. Heder och ära åt de svenska bonden i hans kamp för egen folk lig upplysnings vinnande och spridande.