Aftonbladet – 5 november 1868, sida 2

Jag fick i dag på morgonen ett telegram från min notarie; men jag skall komma igen i eftermiddag för att se om det är bättre i ditt hofvud. Florence kände sig nu åter lugn, Ett telegram från en notarie kunde icke angå något annat än äktenskapskontraktet. Hon log ett af dessa ljufva, strålande leenden, som ingen kunde se utan att tjusas deraf, och sjunkande tillbaka i soffan, sade hon i smekande ton: Kom ihåg att du kommer tidigt. Mycket tidigt, svarade mr Templemore, och äfven han log; men då dörren stängdes efter honom, och han gick genom den lilla trädgården ned till vägen och derifrån fram mot Les Roches, tänkte han helt bittert: Hon är ett barn, och hon har ett barns brist på sundt förnuft, likaväl som ett barns uppriktighet och rättframhet; detta är någonting som jag måste bereda mig på. Det var lätt att säga det — mycket lättare än att handla derefter. De tankar, som just nu trängde sig på mr Templemore, med eller mot hans vilja, voro alldeles icke välkomna gäster, De voro obehagliga, och ehuru han sökte jaga bort dem, ville de likväl icke låta afvisa sig. — Du har förhastat digp, sade de, och nu är det för sent att ångra eet, och du inser det. Barnet om sju år kan växa från sin dårskap, men barnet om Hjuge sju skall bli inte klokare än hon äridag. Du får inte räkna på någon förståndets mognad, någon tankens utveckling eller någon af de hjertats och själens sköna gåfvor, som qvinnan ofta rörvärfvar sig såsom ersättning för skönhetens vissnade blomma. Skönhet får du emellertid i fullt mått. Kom ihåg det, och efter som ditt val är både öfverlagdt och fritt, så var nöjd och belåten. Mr Templemore hade alltför mycket af den