Aftonbladet – 4 november 1868, sida 3

sträckta godtycklighet för domare (eller s.k. latitodsystem) är föröfrigt ett mäktigt vehikel för embetsmannaväldet. Egde vi jen eller voro bisittarne i underdomstolarne, väd de genom nya lagförslaget äro ämnade att bli, något annat än blotta komparser, som icke ega det allraminsta inflytande på målens behandling och åfgörande, så skulle onekligen ett större omfång i straffbestämmelserna medföra vinst åt billighet och rättvisa. Men när nu domstolarne oftast upptagas af unga män, som der egentligen mera till egen än parters båtnad, disputera pro exercition, så är det icke blott vådligt atti deras ovana händer lägga godtycke i stället för skrifven och bestämd bokstafslag, utan detta har ålltmera hos massan af folket rotfästat den föreställningen, att någon sådån lag ej längre innes till. : För öfrigt är det ingalunda blott inom rättskipningens gebit som embetsmannaväldet frodas. Många andra exempel ått förtiga, lemnar tilldragelsen, för ej längesedan, vid postkontoret i Sundsvall, der allmänhetens rätt och säkerhet så länge förnärmades och så årslångt underslef egde rum, ett biIrag till huru uppsigten öfver underlydande handhafves. . I länder med fri yttranderätt som hos oss, igger korrektivet närmast till hands i pressen. Men våra mest inflytelserika tidningar, som utkomma i hufvudståden, icke blott sakna utrymme, utan kunna svårligen ega len speciellare kännedom som erfordras om ättstillståndet och förhållandet mellan styande och styrda i de aflägsna landsorterna, ör att nog kraftigt ingripa uti, och med akta för dagen belysa hithörande detaljer. Derföre vore det måhända en vinst om en ärskild tidning uppstod, som egnade sig åt lomstolsförhandlingar och embetsmånnaåtsärder i allmänhet, och som råed öväld, men räftigt och allvarligt, lät dem fråmstå i sitt ätta ljus. 3