Aftonbladet – 4 november 1868, sida 3

Så snart Dora hade lemnat Eva i Fanny: vård, gick hon till sin mors rum: Hon fanr mrs Courtenay uppe och klädd och helt surmulen. Jag har då väl aldrig sett en sådan gammal toka som din tant, säde hon — mrs Luan var två år yngre än hon — och jag tror inte att hon söf på: hela natten, och hon ville inte heller låta mig få sofva. Hon sprang oupphörligt ut och in och pratade om åska och blå blixt, tilldess hon höll på att göra mig galen. Dora såg helt bekymrad ut. Jag skulle önska att hon vore hos Jobm sade hon. Jag är verkligen orolig öfver henne, och jag kom just för att be dig mamMa, vara hos henne så mycket som möjligt och muntra upp benne — och så vore det väl om du observerade huruvida de der besynnerliga fantasierna fortfara att plåga henne. Kära barn, din tant hade besynnerliga fantasier innan du blef född, och bon skall säkert fortfara att ha sådana ända till sin död. Nu för ögonblicket gå hennes fantasier ut på åska och blixt, men jag kommer i håg huru de för sju månader sedan rörde sig sig omkring ost. Den tiden förklarade hon att allting smakade ost eller var ost, och sedan detta var förbi, fick hon en mani för kattor, och hade fem sådana i huset. Vi voro alldeles öfverlupna af kattungår, jag vet inte för huru lång tid. De voro rätt täcka men störa tjufvar, och jag tror att det val detta. som botade din tant för den nycken Emellertid skall jag försöka muntra up höpne en smula, stackars varelse. Jag förmodar att det plågar henne att tänka på att mr Tomplomöre skall gifta sig med der der lilla koketten, och det är verkligen bre