Aftonbladet – 4 november 1868, sida 2

STOURIOLM deux 4 NOV för re ell En qvinnas tal om qvinnan. Då för någon tid-sedan The British Asso-de tion For The Advancement Of Science varfrö mlad, höll i dess sektion för ekonomisk velef nskap och statistik en qvinna, miss Becker, de t anmärkningsvärdt föredrag rörande nå-be a förmenta själsolikheter mellan mann och qvinnan med hänsyn tilluppfostrin-hå ns kraf. Vi meddela här en sammanfatt-ak ng af föredragets innehåll. sy Det är — sade hon — blott i fråga om rent de siska kraf, samhället erkänner qvinnansut mnlikhet med mannen, men deremot antager I m an, att könens moraliska och intellektuella je ehof äro vida skilda: de vilkor och omstän-n: gheter, mannen anser gynnsammast för sina qv rmögenheters utveckling och främjandet afpe en högsta njutning, hvaraf ett förnuftbegåfvi adt väsende ät mäktigt, Synes man betrakta !h som olämpliga eller onödiga för qvinnan. ill dessa vilkor höra en vetenskaplig upp-la stran och tillfälle att begagna sin derigeom vunna förmåga, för att genom personlig ti osträngning vinna ett aktningsvärdt obero-!ni nde; dit hör politisk representationsrätt,se 1 röst i valet af styrelse, i bestämmandet af lr: e lagår, man är pligtig att lyda. Men qvin-si orna betraktas såsom väsenden, hvilka ej ha lb agon lött eller del i vare sig det ena ellersc et andra af dessa behof. Såsom exempel på te enna uppfattning, kan anföras ett utlåtande h rån en komitb6, som Britisk Association till-d att, för att undersöka de tjenligaste med-ti en att i skolorna införa naturvetenskapligh ndervisning. Komiten rekommenderar denna s odervisningsreform af flere vigtiga skäl. Men le huru det ej finns ens en skugga af tvifvel;ls tt flickor och qvinnor skulle ernå sammalb ördelar af detta studiom, som gossar ochls nän, har komitån ej egnat ens en tankels st den frågan, huru de förre skulle kunnals li delaktiga af dessa förmåner; sammanhanf set och ordalydelsen visa, att komiten anser.s retenskaplig och lärd uppfostran för någon-lr ing, som endast vidkommer gossar. Ett iik-!t rande exempel erbjuder The Royal Geographilt al Society, som nyligen utfäst pris till upp-ld nuntrande af geografiens studium i skolorna lr fver hela landet, men afsett dessa pris en-l!1 last för manliga lärjungar. I primärunder-; visningen råder väl större jemnlikhet: man jt nedgitver allmänt, att flickor, lika väl somjs sossar, böra lära sig läsa och skrifva. Dock ( igger föreställningen om de qvinliga själs-ls behofvens underlägsenhet till grund för helal1 undervisningslagstiftningen. Det vore i sän-: ning besynnerligt, om, ej. ett slikt afsigtligt!, och systematiskt missgynnande af qviinanj skulle bära sin naturliga frukt i den allmänt . rådande tron, att hon tillhör en lägre intel-. lektuel ordning, att hon ej är istånd att mot-. taga undervisning till samma orofång, som mannen. De bestående förhållandena äro grundade på en princip, som är nästan allmänt antagen utan någon pröfning, och som utgör basen för den politiska, sociala och uppfostringslagstiftningen. Denna princip är nyss uttryckt af en artikelförfattare i Pall Mall Gazette med de orden: könens väsentliga olikhet, qvinnans väsentliga underlägsenhet i fysiskt, moraliskt och intellektuelt hänseende,. Det är nu en fråga af allvarlig betydelse, att afgöra hurävida en princip, som leder till så vigtiga resultater, är en sund, en vetenskapligt sann princip: gifves det verkligen en sådan skiljaktighet mellan mannens och qvinnans andiiga konstitution, att det som gagnar den ena måste anses skadligt för den andra, att hvad den ena eftersträfvar, det skyr den andra, att den ena är progressiv, den andra icke, att — om än båda äro mäktiga af utveckling — deras natur är så skiljaktig, att den kräfver full komligt olika medel och sätt för denna utvecklings befrämjande? Ty finns i sjelfva verket en sådan skiljaktighet ej, så är det uppenbart att qvinnan, såsom faktiskt ute stängd från de utvägar att odla de högre själsförmögenheterna, hvilka stå öppna för mannen, är underkastad en svår försakelse. Dess storlek kan ej bestämmas, emedan vi ej veta, till hvilken grad menniskoanden är mäktig af utveckling, och den kännes måhända ej alltid fullt medvetet som en orätt, men den är icke dessmindre verklig. . Må vi blott söka föreställa oss, i hvilken olika Bes lägenhet männen skulle belinna sig, om det ej gåfves några skolor eller universiteter, till att väcka deras intelligens; om ingen bana stode dem öppen, der de genom användning af sin intelligenta förmåga kunde uppnå ära och utmärkelse; om vid all offentlig verksamhet åskådarens roll vore dem anvisäd och de ej egde att deri deltagå; öm deras rättigheter och pligter, såsom metiborgare, bestode i lydnad för ändras: vilja; om deras önskningar och åsigter aldrig toges med i räkningen vid bestärimande at folkets beslut öfver någon fraga af nationel vigt. Om det måste medgifvas, att förlust af dessa näringaamnen för det intellektuella lifvet skälle olyckligt inverka på det tianliga könets välgång och framsteg. och på civilisationens ntveckling i allmänhet, så följer häraf med nödvändighet, att man förorsakar lika svårt afbräck genom att förhålla samhällets vinliga hälft dessa förmåner, såvida man ej kan Betisä ätt det finns en outplånlig ärtskilnad mellan mannens och qviänans själsförmögenheter, och att det som befordrar den enes, hindrar den andres utveckling, Att undersöka om en sådan olik het existerar, tyckes väl anstå ett vetenskap ligt samfurd: det år ej en abstrakt fråga, den intesluter praktiska konseqvenser af mycket vigtig betydelse för många millioner britiska undersåter. Mot den förot anförda artikelförfattarens påstående om qvinnans väsentliga olikhet med j mannen önskade jag ofloratöa Bektidnelis pröfning följande trennB köntrapropositioner: ). För det första, att könsåtskilnaden ej sträcker sig till det psykiska området, ätt det ej rlaktig gråt och en förklaring, att hon; mr t) Logan, var ytterst olycklig. t Men, min bästa Flörentel, sade mr fem nlemåra midt öch fattade hennes hand