Aftonbladet – 4 november 1868, sida 2

RR niss Moore. Jag är inte så enfaldig som visst, folk tror. Mina ögon äro fullkomligt sppna. Jag kan försäkra erattjag är spritt v4 0 miss Moore.n , Och hon öppnade vida och rullande sing svarta, ögon, på ett sätt, som helt och hållel oragte kvas tant ur koncepterna, Hon ble nemligen helt förskräckt, då hon hörde. my: Logan komma fram med en så förfärig hotelse som deh, hvilken låg i förkla vingen, att hon icke var enfaldig och att hor var spritt vaken. Ty när enfaldiga menniskor besluta sig. för att visa sig klarsynta och folk med klen uppfattningsgåfva att vare skarpsinniga, är det svårt att säga huru myc ket ondt som kan komma att anstiftas. Äf. ven miss Moore, som annars just icke sjelf va så särdeles ljushufvad, var nog klarsynt åt inse detta, Hon, kände att fara var för han. den, ehuru hon var alltför mycket öfverraskac för att kunna inse från hvilket håll den skull komma. Hon betraktade fortfarande Eve sjukdom såsom orsaken till mrs Logans vrede och hon skulle sannolikt gjort ännu en för virrad hänsyftning på detta ämne, om ickt Florence hade kommit henne i förväg genon att förklara, att hon icke längre ämnade vänt: på mr Templemore. ; De stolta orden voro knappast uttalad förrän mr Templemore trädde in i rummet Han såg mycket orolig ut och sade: Eva är sjuk... Jag är orolig för henne oci tänker hemta hit doktor Leroux. Nu? utbrast mrs Logan. Ja, och om han inte kan komma, så ka ag åtminstone få rådfråga honom. an såg så ängslig ut, att mrs Loga glömde sin misstanke, sin harm, ja, till och ned sitt beslut att hålla sina ögon vidöppna Men den nig sinnesrörelsen hade gjor henne nervös; och den slutade med en kramp