Aftonbladet – 15 oktober 1868, sida 3

händelserna den 22 Juni 1866 hade tre ars lerisergeanter gömt sig i hans bostad och dex eländige hade den nedrigheten att anifva aeitt. De olyckliga sergeanterna blefvo usiljerade. . Lo General Calonge, som en gång. varit rer sterad och lössläppt, har åter blifvit häktad, dentit gång af revolutionsjuntan i Miranda del Kbro; ghuört, hän itmehade ett af centraljuntan i Madrid höhorti meddeladt pass. Då Serrano erhöll kätmedom fm detta oskickliga förfarande af juntan i Mirandd, allerda e han en depesch af innehåll att denna juntå skulle med sitt hufvud svara för generalens lif, Först lössläppt blef generalen äter fasttagen och förd såsbir fånge till Santonas fästning, der han åtminstone åf 1 säkerhet. Den olycklige mannen var till den grad iied-) slagen att han bad juntan i Miranda utan vidare omsvep låta fusiljera honom och att man icke måtte tåla om honom mer. Itt i Memorial des Pyrenbes offentliggjordt bref innehåller följande upplysningar om de spanska Kronjuvelerna ock öm de drottning Isabella personligen tillhöriga dyrbarheterna: Då konung Ferdinand VII år 1823 genom fransk hjelp kom tillbaka till sin hufvudstad, visade det sig att kronjuvelerha voro försvunna. Konung Ferdinand köpte derför af sina privata medel de juveler, som sedermera prydt den spanska kronan, och efter hans död ärfde drottning Christina dem och ökade deras antal, likaledes af sina privata medel. Då Isabella II blef förklarad myndig delade hennes mor sina dyrbarheter mellan begge sina döttrar, och dessa af Isabella ärfda juveler, till hvilka under tidens lopp kommit flera genom köp, är det som nu — på en ringa del när, hvilken stannat qvar i Madrid — befinner sig i drottningens händer och verkligen också äro hennes lagliga egendom. Franske, tidningen Monde har bref från Lissabon, hvari skildras det feberaktiga intryck som de spanska tilldragelsertia göra på Portugals befolkning. Vi ha förut läst ått portugiserna voro uppfyllda med likgiltighet, ja misstro mot den spanska rörelsen; Monde berättar nu att de spanska bladen äro spridda öfverallt i Lissabon och att utroparne af tidningsnyheter göra goda affärer. Portugals införlitvande är deremot bland portugiserna enligt Mondes åsigt omöjligt, och ve den konung af Portugal, som antoge den iberiska spiran! Monde talar om komiteer, som bildat sig, om en förening för inköp af 100,000 gevär, om penningsubskriptioner för detta ändamål. För öfrigt har Prim uppdragit en af sina vänner i Lissabon att för den portugisiska regeringen förklara att den liberala spanska revolutionen är förpligtad till tacksamhet mot henne för den högsinta gästfribeten mot de spanska emigranterna Ke att hon vore genomträngd af den högsta aktning för de känslor af nationel oafhängighet, hvilka lifva det portugisiska folket. Monde, som är en klerikal tidning, vill naturligtvis icke tro på dessa försäkringar, men är deremot öfvertygad om portugisiska regengens neutralitet. Monde råder nu denna ifrigt till reformernas väg, en god inre politik och förlänande af de friheter, som äro oumbärliga för ett katolskt folk, tidninen tillägger: Till antalet af dessa friheter ör den religiösa associationsfriheten och religionsfriheten sjelf. Denna frihet är nödvändig för att hindra missbruk af alla andra friheter, som beviljas, och för att återställa den konservativa harmonien dem emellan. Hvad vore Portugal nu, det fall förutsatt att hela halfön öfverginge med Spanien till den protestantiska schismen? Portugal skulle redan vara uppslukadt, ty ensamt katolicismen förmår skapa och underhålla kärleken till fosterlandet och känslans enhet, hvilkas kraft nu tillbakavisar hvarje försök och hvarje förslag till annektering. Vi återgifva dessa betraktelser blott såsom betecknande för den närvarande sinnesstämningen i Portugal och för de liberala som de. klerikala kretsarnes olika sätt att uppskatta de spanska tilldragelsernas betydelse för nämnde land. ITALIEN. Prins Amadeus har blifvit utnämnd till generalinspektör öfver flottan. Från Neapel berättas om ett nytt utbrott af Vesuvius. RYSSLAND. Mulatten major Morris Chester, hvilken i somras besökte Stockholm såsom diplomatisk agent för negerrepubliken Liberia, vistas, efter hvad Golos berättar, för närvarande i Petersburg. Hans mission är att helsa kejsaren i republiken Liberias och dess presidents namn, att utverka republikens erkännande genom ryska regeringen samt åvägabringa en vänskapsoch handelstraktat mellan Ryssland och Liberia. Från Ödessa telegraferas att i Syrien en engelsman blifvit häktad, hvilken upphetsat befolkningen derstädes till uppror. GREKLAND. I deputeradekammaren har, efter hvad den franska Monitören berättar, den fråga blifvit framställd till den helleniska regeringen, om det verkligen vore meningen att tillägga den nyfödde prinsen titeln hertig af Sparta, och då frågan bejakades förklarade sig 86 röster för och blott 26 mot förslaget.