Aftonbladet – 7 oktober 1868, sida 2

fatta den, intager till revisionssaken, att det nu skulle vara öfverflödigt att upprepa det. Ställningen är, om jag icke tager mycket fel, i det väsentligaste nu densamma som då, det vill säga att uniooskomitcens förslag, sådant det nu föreligger, knappt har en enda uppriktig vän och beundrare — icke en gång; har jag skäl att tro, i den af de norska komiteledamöter, som hade den hufvudsakligaste andelen i redaktionen af förslaget.