Aftonbladet – 2 oktober 1868, sida 2

sitter och blir gul och gammalmodig, klipper jag sönder den, tillade hon. Klippa sönder din vackra sidenklädning, Dora? Jag kommer aldrig mera att begagna den, och för öfrigt tycker jag inte om färgadt sigen. För öfrigt är det bättre att taga det man har, än att köpa. Mrs Courtenay gaf vika, men med en suck. Jag skall kläda henne lik en brud, återtog Dora — med en slöja och en myrtenkrans. Mrs Courtenay uppgaf ett litet skri af förtjusning. Och hon skall ha ett långt, långt släp, och hvita sidenskor och hvita skinnhandskar. Hon skall bli den vackraste docka i Rouen. Jag skall gå och köpa henne i morgon bittidå, och du, mamma, kan gerna låta bli att tala om det för tant. Nej, det kan inte komma i fråga, sade mrs Courtenay, som tyckte om en liten hemlighetsfullhet i allting. Då Dora kom in i sitt eget rum, tog hon fram den hvita sidenklädningen och betraktade den. Hon hade sett bra ut i denna klädning, och hon visste det. Voro dessa dagar för alltid förbi? Skulle hon aldrig mera komma bort på en bal utan ständigt tillbringa sitt lif i denna tysta enslighet? Det var verkligen synd att klippa sönder den; men de hade e råd att köpa något nytt tyg, och doktor Richard hade varit så vänlig och god. Men hon kundei alla fall gerna taga den på sig öonu en gång och se bura hon tog sig ut i den — detta var ett osky digt nö I tog Dora den i Och s n och sade ett slags heter, då hon så Det är angenämt att se bra ut — det är angenibmt att bära sidenklädningar, som