Aftonbladet – 2 oktober 1868, sida 2

språkande helt muntert med hvarandra, medan mrs Luan satt butter och sur. Doktor Richard var fri ingenting kunde ersätta denna olycka. Mrs Courtenay betraktade si svägerska, blinkade derefter betydelsefullt å doktor Richard och sade i afbrutna ord, hvilka mrs Luan antogs icke H ås Var alltid sådan — bryr sig inte om någonting — bryr sig inte om mig ens — vet inte hvad jag talar om. Doktor Richard var af en annan tanke och öfvergick tillett samtalsämne, som icke vidare rörde mrs Luan. Nästan från första ögonblicket då han hade nämnt sitt barn, hade Dora haft en plan i tankarne som hon nu meddelade sin mor, då han hade gått och mrs Luan hade dragit sig tillbaka till sitt rum. Mamma, sade hon ifrigt, xdoktor Richard har visat oss så mycken godhet. Tänk om jag skulle kläda en docka åt lilla Eva — den vackraste jag kan få tag uti? Mrs Courtenay var förtjust öfver denna tanke och tillade förtroligt: Det är för dig, som doktor Richard önskar visa sin lilla flicka. Tro mig, Dora, han vill ha dig till sin hustru? Dora blef alldeles blodröd och förnekade detta — men svagt. Jag är alldeles säker derom, sade mrs Courtenay; men kanske att du inte tycker om honom? I sådant fall bör du inte uppmuntra honom, kära Dora. Han ser ut som om ban skulle en sådan sak på si Kanske att det när allt kommer omkring är bäst att inte ge barnet någon docka. Dora tyckte icke att hon genom att ge Eva en docka, uppmuntrade hennes far till en hopplös passion, och hon sade så äfven. sOch som min hvita sidenklädning bara