Aftonbladet – 28 september 1868, sida 3

Kyrkomötet. Lördagens förmiddagssammanträde. , Hr Ola Bosson Olsson väckte motion on biskopsembetenas indragning sucessive efter nuva rande innehafvares afgång. Motionären ansåg dess: kyrkans funktionärer, som i motionen kallades pro testantiska kyrkofurstar, hvilka förde stat och re presenterade, vara en öfverlefva från katolicismen tider. En sådan kyrkolyx vore öfverflödig i et fattigt land. Grefve Hamilton fästade uppmärk samheten på att å dagens föredragningslista före kom ett betänkande, rörande ändring i sättet fö biskopsvalen, och ansåg det ej vara Tam ligt, fö den händelse ifrågavarande förändring blefve bi fallen, att på sanima gång, som man till K. M:t in kom med en skrifvelse härom, äfven ingifva ei skrifvelse, att inga biskopsval vidare måtte ega rum Man öfvergick härefter till föredragningslistai och förekom först Frågan om inskränkning i katekesutanläsningen Hr 3. Wahlström har i ingifven motion före slagit att de stycken i Lindbloms katekes, son skola inläras och läsas utantill, böra bestämdt an gifvas. Utskottet har ansett motionen ej böra för anleda till någon åtgärd. Motionären förordade motionen, hemställande, at! mötet skulle ingå till K. M:t med begäran att K M:t efter sakkunnige mäns hörande måtte utfärdeg bestämda föreskrifteri detta hänseende. Domproster Toren erkände det goda syftett med motionen men ansåg saken ej påkalla någon åtgärd från mötets sida, enär denna angelägenhet redan vore ta fa i allvarsamt öfvervägande af regering och folk. rågan hade redan varit föremål för så många goda, ädla, djupa och sköna bemödanden, rönt så mycken framgång, och vore på en så god väg. att man med förtröstan kunde öfverlemna den åt sin egen utveckling. Genom det cirkulär en god, varm, innerlig styrelse utfärdat och samverkan af en djup, kristlig, nitälskande opinion hade man kommit på den punkt, att man borde afbida frukterna af hvad som gjorts utan att besluta gp nytt. Föröfrigt ordade tal. om de framsteg folkskolan gjort, bådande godt för folkets religiösa framtid, antydande att det deremot icke vore så väl bestäldt med religionsundervisningen i de bögre skolornas lägre klasser, men han hoppades att hvad som behöfde göras inom denna region icke heller skulle underlåtas. Dr Somden medgaf, att det var riktigt som utskottet sagt, att man hade flera goda, af enskilda personer utarbetade förslag att följa, nemligen en bearbetning af Hultcrantz, en af bisko Bring, hvarjemte Stockholms prestsällskan utgifvit en förteckning öfver hvad som borde läsas utantill i Lindbloms katekes, men just derföre vore det ett lätt arbete att jemföra dessa förslag och utgallra det bästa, så att man finge ett enda godt förslag. Olägenheterna af de olika katekeser, som följdes, voro många, och deriblanå vore den icke minst, att det ena katekesförslaget lästes i en församling, det andra i en annan. De som då flyttade ifrån den ena församlingen till den andra, finge härigenom en god förevändning att förklara: det der har jag ej läst. Då man icke snart kunde hoppas att erhålla den nya tillämnade läroboken, men under tiden en mängd ungdom skulle besväras med en omåttlig utanläsning och förvirras, ansåg tal. nödigt att en positiv föreskrift lemnades om hvad som borde läsas och icke läsas, samt hemställde, att mötet ville hos K. M:t anhålla, att uppdrag måtte lemnas åt en eller flere sakkunnige personer att bestämma hvilka stycken i Lindbloms katekes borde läsas utantill, samt att vederbörande lärare måtte förständigas ställa sig detta till efterrättelse. : Biskop Björling invände, att hvad den föresående tal. Åsyftat, var redan vunnet genom K. :ts. cirkulär af den 12 Maj 1865, hvari icke alle