Aftonbladet – 28 september 1868, sida 3

lärjangarne vid gymnasier och andrastaten: skolor börjat och slutat lektionen med en bön Som det stora flertalet lärjungar tillhör katolska religionen, förrättades bönen, i hvilker lärjungarne af andra trosbekännelser ej deltogo, på knä. När man i går ville göra på samma sätt och de icke-katolska lärjungarne stodo i begrepp att såsom vanligt dessförinnan lemna salen, befallde skoldirektörerna dem att stanna och tillkännagåfvo att frår denna stund en annan bön skulle införas, i hvilken lärjungarne af alla bekännelser kunde och skulle deltaga. Den nya bönen förestafvades nu; den var affattad på gammalslaviska kyrkospråket och innehöll ett anropande af den helige ande, att han måtte låta undervisningen lända czaren och kyrkan till ära. Mot dessa båda uttryck gjorde de judiska lärjungarne invändningar, men fingo det svaret, att öfverheten, som hade förklarat bönen passa för alla trosbekänelser, måste begripa saken bättre än näsvisa pojkar. De voro för öfrigt i skolan endast lärjungar, icke judar. NORD-AMERIKA. Ställningen i södern antager för hvarje dag ett allt betänkligare utsocnde. TI Georgien är reaktionen redan i full gång. Trots den nya af kongressen stadfästade konstitutionen har den demokratiska majoriteten i dervarande egislatur utstött de sina ledamöter som tillhöra negerracen, och i senaten är redan förslag väckt om en uppmaning till guvernören utt förklara alla af negrer beklädda embeten ediga och ej sanktionera någon utnämning ler en neger blifvit vald. ven i de andra sydstaterna ser det ej mycket bättre ut. Mörlarligan KuKluxklan går till väga på ett sätt, som om hon redan faktiskt befunne sig besittning af makten. Efter uppgift af den yekante secessionistchefen Forrest skall hon . Tennessbe räkna 40,000 och i hela södern ;j mindre än 500,000 beväpnade medlemmar. I flera grefskap i Atkansas har det komnit till formligt uppror och blodiga strider. Anledningen var att en hvit, som groft föroämpat en negrinna, blifvit instämd för rätta. Vid något sådant var man i denna gamla lafstat ej van, och det kunde ej tålas. Domlen sprängdes, och en allmän hetsjagt anlides på negrer och hvita unionister. De örföljda satte sig till motvärn, men voro till untalet så underlägsna, att de måste ge vika. Man erbjöd dem pardon för det fall att de ville tills presidentvalet var förbi lemna ifrån ig sina vapen, och då de ej ville samtycka lertill kom det till en allmän strid. I refskapet Columbia blef en neger, som förlarat sig ämna rösta för Grant och Colfax, f ett antal beväpnade män bortsläpad i en kog och der nedskjuten. Dylika händelser mtalas från flera andra af sydstaterna. Republikanarne ha med förstärkt majoriet segrat vid legislaturvalen i Nya Mexiko ch Colorado.