Aftonbladet – 28 september 1868, sida 3

lerna och å den andra generål Prim oc Olozaga, har utfärdat följande proklamatio till invånarne i Madrid: Madrilener! 1 Pen så otåligt väntade, timman har äåndtlige slagit. å riheten har åter uppstått der hon föddes Pbörjan af detta århundrade, som är den spansk pånyttfödelsens århundrade. Våra tappra sjömän, som vid sin återkomst ti fäderneslandet, efter att ha försvarat det med s I mycket mod återfunnit det utarmadt och bragt I slafveri genom sina fräcka och föraktliga manda riner, ha jemte våra tappra soldater förenat si I med folket. Ja, folket och armån, hela nationen reser si; mot det tyranni som förtrycker oss, emot den osed lighet som förcedrar oss, emot den fräckhet son förödmjukar oss. Folket i Madrid skall icke bli det sista; ty de känner och förbannar allt hvad som är ovärdig och förnedrande i det ok som trycker oss. Men i dag göra viännu icke någon appell till er mod; det är blott till er försigtighet vi vänd: oss. Varen beredda för striden, men framkaller den icke. Sannolikt skola vi icke behöfva kämpa, ty sol daterna, som lefva midt ibland oss, äro äfven frisinnade, och de afvakta med otålighet ett tillHN för att förena sig med folket och sina vapenröder. nare en då detta ögonblick, som icke är afgset. Snart skall vår triumfs morgonrodnad återfödas, hvilken är rättens, rättvisans och frihetens triumf, och icke plundringens och mordbrandens dag, såsom de fege fienderna till vår heliga revolution säga. skolen visa att I alltid ären lika hederliga som frisinnade. I skolen tillämpa dödsstraffet på plundrarne och mordbrännarne. Genom att från er mark förjaga alla dem som väcka er rättmätiga ovilja skolen I visa att I egen alla de dygder som tillhöra frihetsälskande folk. Akten eder emellertid för hvarje slags tillkännagifvande af ovilja och till och med af glädje öfver vår saks redan gifna seger. Om komiten finner lämpligt att I utbyten eder fredliga hållning mot en annan mer beslutsam, skall den i tid underrätta er derom. Afbiden således signalen. Vi skola icke gifva er en uppmaning af samma slag som denna, ty våra fiender eller otåliga och illa underrättade vänner kunde begagna sig deraf och vålla ett ondt som vi ville undvika. Vi skola gifva er den hemligt, genom pålitliga vänner. Misstron således hvarje annat råd. Försigtighet och enighet; det är hvad vi för denna gång anbefalla er. en revolutionära komiten i Madrid. NORD-TYSKLAND. Till bemötande af de utläggningar, för hvilka universitetsrektorn dr Lidemanns tal vid konungens af Preussen besök i Kiel varit föremål från pressens sida, har rektorn låtit offentliggöra talets ordalydelse, hvaraf man finner att detsamma till sin tendens varit lika fredligt som konung Wilhelms svar derpå. Preussiska hofarkitekten professor Stark har af konung Wilhelm erhållit uppdrag att utarbeta ett utkast till ett segermonument öfver kriget 1866, som skall uppresas på Königsplatz i Berlin. Saken befinner sig redan på ett så långt framryckt stadium, att man snart kan skrida till utförandet. Teckniogen skall vara baserad på en alldeles originel idt, så att minnesmärket icke får något gemensamt med dylika monumenter i Preussen eller andra länder. Prof. Stark har nemligen ämnat begagna målareoch bildhuggarkonst i förening vid detta tillfälle. Monumentet, som skall bli af kolossala dimensioner, skall uppföras som en tornlik hufvudbyggnad, omgifven af en väldig pelargång. Höjden skall utgöra icke mindre än 180 fot, och till materialier kommer att begagnas granit, sandsten och brons. Man väntar att planer och teckningar af minnesmärket snart skola bli framställda för allmänheten. Nordsl. Tid. vill ha förnummit att konungen af Preussen lofvat den tyska deputationen från Haderslev, att han nästa gång äfven skall besöka Haderslev. I en korrespondens från Altona till Hb. Nachrichten berättas att konung Wilhelm vid afskedet på Altona bangård tryckte öfverpresidenten Scheel-Plessens hand och sade: Jag är hänvryckt öfver min resa genom Schleswig-Holstein; ty jag har öfverallt funnit det lojalaste och vänligaste tillmötesgånde. Jag hoppas möta samma sinnelag när ag en gång återkommer. Jag önskar alla: ef vällp ÖSTERRIKE. Österrikiska kejsarens tillämnade resa till xalizien har, såsom telegrafen berättat, blifit inställd. Polackarne i. Galizien ha såedes förgäfves gjort sina tillrustningar för cejsarparets mottagande. De ämnade nemigen uppbjuda allt för att göra mottagandet å imponerande och lysande som möjligt, då le knöto liknande förväntningar till denna esa som ungrarne i Juni 1867 till monarkens vistande i Pesth. Staden Lemberg hade beviljat 25,000 floriner af kommunala medel ill dekorationer, äreportar o. 8. v. Flere tusen volska och österrikiska flaggor voro på allnän räkning anskaffade. Hela polska adeln kulle möta i nationalkostym. Ridande banderier, likaledes i polsk drägt, organierades, hvilka skulle ledsaga kejsaren öfverlit på hans resa. På bangården i Lemberg kulle kejsaren och kejsarinnan mottagas af commenderande generalen, ståthållaren, borgnästaren och en deputation af stadens komnunalråd. Vid ingången tillstaden var upprest n äreport, der stadens nycklar skulle öfveremnas åt suveränen. Pa aftonen ämnade tadens invånare gifva kejsarparet ett stort ackeltåg. RYSSLAND ocx POLEN. Ryska invaliden, krigsministerns officiella idning, förklarar bestämdt, att uppgiften att rigsoperationerna mot bokharerna ater skulle örja i slutet af Oktober saknar all grund. Jenna förklaring anses så mycket trovärdiare som sammandragningen af nya trupp-l: örstärkningar från general Kaufmanns sida vårligen skulle hinna verkställas till den upp-! ifna tiden. Från Warschau skrifves den 16 dennes: Det har hittills varit brukligt härstädes att i. EE NOA SKANE AS ed Te AD NERE tsllan han bönda af mammalt Till danna ls