Aftonbladet – 18 september 1868, sida 3

verkar denna hämmande på den kemiska förbindelse som sker genom explosionen och gör denna svagare i sina kraftyttringar och utvecklingen af knall, värme och ljusfenomen, och genom ett visst, öfvermått af luft i gasblandningen sker ingen explosion genom beröring med eld. Sannolikt har nu i fartygets rum en gvantiter petroleum-ånga varit blandad med ett öfvermått af atmosferisk luft, jemnt och nätt så litet att det ej hindrade explosionen, men dock så mycket att det i hög grad dämpade dess styrka. När vi nu antaga att de sjelfantända kolen i förstäfven, som efterhand erhållit en tillräcklig värmegrad, föranledt explosion af den i lastrummet strax invid inneslutna gasblandningen, ha hettan och lågan vid explosionen ej varit starka nog att kunna underhållas genom beröring med den yttre atmosferiska luften, men dock starka nog att uppdraga brännsår på den obetäckta huden, och följaktligen har dess utvidgande kraft ej heller varit stor nog att ögonblickligt bana sig en utväg, utan gasen har fått tid att först utbreda sig öfver hela fartygets inre, innan den genom ett öfver fartygets hela insida jemnt fördeladt tryck sprängt det på alla kanter. Häraf det susande ljud som kaptenen hörde i kajutan under explosionen. Att ingen knall åtföljde den är äfven af det ofvanstående klart. Deremot fick luften, genom sprängningen af fartygets bog, tillträde till de upphettade kolen, och dessa kommo derför först efter explosionen i verklig brand.