UUnsändt.) Om nödbröd. 1. Nödbröd af hvitgul granlaf (Evernia ochro j leuca). ) Efter den ungefärliga undersökning. jag verl ställt å denna laf, så är den fullt ut lika rikha tig på stärkelse, som manlafven, Evernia jubat och är ett lika godt och sundt nödbrödsämn I Den begagnas på enahanda sätt, som manlafve Joch kan sammaledes äfven insamlas om vinter! I Den renas ifrån dess naturliga bäska med icke fö stark, men icke heller för svag kall asklut. Ka och klar bör luten vara, ty varm lut upplöse stärkelsen, som lafven innehåller och derigenor förloras, då deremot stärkelse är olöslig i ka lut. Blandningen får stå i 4 dygn under tidtal omröring, hvarefter luten afhälles och lafven af sköljes med kallt, rent vatten så länge tills vatt net afrinner klart ofärgadt. Ny lut påhälles oci får åter stå i 4 dygn under omröring, derefter af hälles luten och lafven afsköljes med kallt vatten Ingen kramning eller prässning får användas di lafven sköljes. Sådana lutpågjutningar och af sköljningar plär erfordras 4 å 5 gånger, innan al bäska och annan bismak är aflägsnad ur lafven Slutligen utdrages all lut med dagligen ombyt rent kallt vatten. Den renade lafven kan nu användas sålunda Antingen göres afkok å lafven, i afkoket elle: spadet inknådas rågmjöl, salt och kummin till deg hvaraf beredes bröd på vanligt vis. Sådant bröt innehåller nu endast stärkelsen, som genom kok ningen är utdragen ur lafven, eller också hacka: eller sönderskäres den renade lafven och koka; med vatten i ?4 timmas tid tills allt blir som er gelgartad grötformig massa, hvaruti ännu het in knådas rågmjöl, salt och kummin till deg, och beredes till bröd på vanligt vis. Sådant bröd in nehåller icke allenast stärkelsen, som lafven inne håller, utan ock dess qväfvehaltiga (ägghvitearta de) ämnen, hvilket senare är så nödigt för krop 2. Nödbröd af asklaf, (Ramalina calicaris Fries Licken fraxineus Linne). Denna laf växer på löfträd, såsom pil, ask, asp och ek, växande klasvis på så sätt, att från er gemensam rot, fasthäftad vid trädens bark utgå dess blad, som äro af en hård beskaffenhet, att de lätt kunna sönderbrytas. Den kan användas till nödbröd. Dess rening från bäska och annan bismak, sker på enahanda sätt, som ofvanför är sagdt om hvitgula granlafven, Evernia ochroleuca. Asklafven kan äfven insamlas om vintern. 3. Nödbröd af blåbär. Torkade och söndermalda blåbär, eller också friska blåbär sönderbultas med träklubba i tjenligt träkärl, sammanknådas med rågmjöl till deg, hvaraf gräddas bröd. Af friska blåbär kan man, såsom väl kändt, koka gröt med mjöl. Torkade blåbär kan också användas till soppa, på samma sätt kan lingon och andra bärsorter begagnas. För vinterns bebof böra lingonen kokas till mos och moset förvaras i tjenligt träkärl, till bröd, gröt m. m. Nödbröd af frusna rönnbär. De frusna rönnbären sönderbultas i ett träkärl med träklubba till mos cher torkas och stötas till mjöl, med tillsats af rågmjöl och vatten beredas till deg, hvaraf bakas bröd på vanligt vis. Till längre fortsatt födoämne lärer efter k. sundhetskollegii här nedanföre intagna meddelande, rönnbären icke vara så tjenliga; men jag har mig bekant att i hr doktor Tyseli hus i Neder-Kalix är af honom sjelf detta är dagligen rönnbärsbröd begagnadt utan något men. Af frusna rönnbär kan med socker tillredas en smaklig sylt. Om rönnbären blandas med torkade söndermalda eller sönderstötta enbär och med rågmjöl göres till deg, hvaraf gräddas bröd, så är dylikt bröd gagneligt mot skörbjugg. 4. Nödbröd af ekollon: Ekollonen skalas och torkas i måttligt varm ugn, derefter malas eller stötas de till mjöl. Å detta mjöl pågjutes kallt vatten i tjenligt träkärl och får stå i 2 å 3 dygn, dagligen emellanåt omrördt; det klara afhälles och mjölet afsköljes med kallt vatten, som efter sjunkning afhälles. Nytt kallt vatten pågjutes hvar dag, sedan det förra är afhäldt, så länge tills vattnet afrinner klart utan någon kärf smak. Mjölet upptages nu på duk och får afdrypa, hvarefter det blandas med rågmjöl, litet salt och brödkrydda och beredes till bröd. Sådant Ekollonbröd är ganska födande. Som Ekollon växa isynnerbet i Skåne och äfven i mellersta Sverge, så borde de fattiga i dessa trakter årligen insamla och använda desamma. 5. Nödbröd af Hästkastaniefrukt. (ZEsculus Hippo Castanea). Om hösten insamlas den mogna frukten af Hästkastanier, skalas och torkas i ugn. Den innersta kärnan males till mjöl och pågjutes kall-klar askut eller postaska löst i vatten uti tjenligt kärl. Blandningen får stå i 2 å 3 dygn under tidtals omröring; derefter afhälles den ofvanstående grövätskan, mjölet afsköljes med påslaget kallt tten, som efter sjunkning afhälles, ny kall lut ågjutes ånyo hvar dag, det klara afhälles och eferåt aftvättas mjölet med kallt vatten, och härned fortfåres så länge tills all bismak är aflägsvad. Den illasmakande gröna oljan, som kastaniesärnorne innehålla, vidhänger envist, hvarföre erordras flera lutpågjutningar med afsköljningar med vatten mellan hvarje pågjutning af lut, innan all olja blir aflägsnad. Till det sålunda renade kataniemjölet inknådas rågmjöl efter behof jemte alt till deg, hvaraf beredes bröd på vanligt vis. Tästkastaniefrukten innehåller icke ringa halt af tärkelse, hvarföre den är lämplig till nödbröd, att Ve de fattiga insamlas och användas i de sydligare orovinser (er kastanier växa. 6. Nödbröd af Linfrökakor. Vid oljeslagerierna, der sådane finnas, erhållas infrökakor efter linoljeprässning. Sådana kakor nalas till mjöl och påhälles kall och klar asklut, ör att aflägsna den olja som vidhänger linfrökacor, enär sundhetskollegii här nedan intagna utåtande utvisar att oljan i längden och under fortatt användande verkar menligt. Blandningen får tå tidtals omrörd i 23 3 dygn, det klara afhäles och mjölet afsköljes med kallt vatten. Ny lut våhälles mjölet och afsköljningar mellan hvarje utpågjutning, och dermed fortfares så länge luten itdrager någon olja. Det sålunda renade linfrömjölet blandas med ågmjöl, salt och brödkrydda, bakas till bröd och sräddas. Då linfrö innehåller betydlig mängd Iväfve, så är det efter hvad jag tror ett ibland de undaste, bästa och kraftigaste nödbrödsämnen för nenniskor, sedan, såsom ofvan nämndt, oljan är genom utlutning aflägsnad. Gamla härsknade linfrökakor kunna lättare renas rån den härsknade oljan med Iut, än de kakor som innehålla icke härsknad olja. Att linfrö af somliga någon tid kan fördragas, må följande exempel utvisa: 1:o I Helsingland användes Ynfrömjöl — icke sknadt — att blanda till rågmjöl för brödbedning då sädesskörden slagit felt. 2:0 Under sista kriget mellan Frankrike och