Aftonbladet – 14 september 1868, sida 3

-H n er ku TI NN FR EE fo oo bör FP ) b L Å Iral Jachmann och krigsministern Roon åtfölja konungen på hans resa i hertigdömena. Köln. Zeitug för den 9 dennes betecknas såsom ännu tvifvelaktig. De meddelanden härom, som finnas i hamburgska blad, förklaras för förhastade. Den nya latinskolan i staden Slesvig närmar sig sin fulländning och skildras såsom förträffligt inrättad. Hela byggnaden skall kosta 300,000 m:k courant; rektorsboningen ensam 50,000 m:k. På en söndagen den 6 dennes i Skjerbeek hållen generalförsamling fattades det definitiva beslutet om upprättande af en högskola på vestkusten af Slesvig. Man ämnar börja arbetet på hösten och på våren skall i Bröns, der högskolan kommer att anläggas, uppföras en skolbyggnad, till hvilken sparkassan i Skjerbek varit så patriotisk att skänka en summa af 600 rbdr. Aktiesällskapet består redan af öfver 100 medlemmar. Hvarje aktie är på 25 rbdr. Staden Kiel har beviljat 8000 m:k courant till dekoration af bangården och slottsträdgårdens illumination i anledning af preussiska konungens ankomst. Konung Wilhelms svit .Ibestår af 50 personer. Grefve ReventlowFarve har såsom det slesvig-holsteinska ridderskapets förman (Verbitter,) uppmanat alla ridderskapsmedlemmar, som önska det, att infinna sig i dag i Kiel för att in corpore göra konungen sin uppvaktning. AmiTURKIET. En i Bucharest nyuppsatt tidning, Etoile d Orient, offentliggör en bulgarisk promemoria, hvilken, undertecknad af den provisoriska bulgariska regeringen, som skall ha sitt säte i Balkanbergen, blifvit i lika lydande afskrifter afsänd till stormakternas representafiter i Konstantinopel. I denna promemoria framhålles, hurusom bulgariska nationen sedan mer än fyra århundraden hoppas att genom stormakternas hjelp bli bettiad från det odrägliga turkiska oket; dessa förhoppningar ha alltintill denna dag icke gått i uppfyllelse, emedan de europeiska stormakterna mer och mindre betrakta det turkiska rikets integritet såsom en nödvändighet för. det evropeiska jemvigten.-Den-bulgariska oathängigheten skulle äock icke rabba densamma, utan vara förenlig med Europas allmänna intressen. Blott de fruktansvärda lidanden, för hvilka den bulgariska nationen är utsatt från turkarnes sida, tvinga dem till uppresning. De sträfva icke för något ätnät mål än att i Bulgarien blir upprättad ei lika så öafbängig och nationel regering som i Serbien och 1 Rumänien; turkarnes fördrifvande ur Konstatinopel eller ur Euiöpa kgger icke i bulgarernas afsigt, ett bevis derpå är upproret på Kreta, hvilket bulgarerna icke begagnat för att bereda turkarne förlägenheter. Promemorian påpekar att de turkiska reformerna äro illusoriska, och ber slutligen sandebuden i rättvisans och humanitetens namn att örverlemna denna sanningsenliga memoire till stormakternas behjärtande; , 2 ufter Hväd som skiitves från Buckarest till parisertidningen France ha stnstittarne af den bulgariska rörelsen begifvit sig till det moldauiska Bessarabien och skicka derifrån det af de särskilda komiteerna värfvade manskapet trupptals genom Rumänien. Trots regeringens vaksamhet förbereda de ett nytt pöts, hvilket sännolikt kommer ati utföras från .Giurgewo öfver Donau. , Det ofvannämnda bladet Etoile dOrient skall, såsom Moskwatidningen påstår, ha att tacka prins Napoleons besök i Bucharest för sin tillkomst. France förklarar dock dettal påstående örundlöst. SYD-AMERIKA. Enligt öfver Lissabon ingångna underrättelser från Rio skall Humaitas garnison, som efter fästhingens utrymmande sökt genom Chacos ödemarker upphitina Lopez hufvudkår, blifvit af de allierade kringränd och d. 5 Augusti nödgats gifva sig. Hela den allierade armen hade, enligt uppgift från samma håll, marscherat norrut för att söka taga paraguiternas nya befästningslinier --bakom Tebicuary, (en österifrån i Paraguay infallande biflod), mot hvilka den brasilianska pansarflottan redant öppnat eld. Från paraguitisk källa meddelar nu en korrespotident till Pall Mall Gazette åtskilligt om striderna på krigsteatern 1 medlet af Juli. Det vill deraf synas som det senastel 1 anfallet mot de brasilianska krigsskeppen på I Paraguay varit en manöver för att betäcka öfverförandet af proviant till. Humaitas uthungrade garnison. Lopez uppmanade frivilliga att anmäla sig, och genast anmälde sig 500 man. Under natten till den 20 Juli sätte sig en flottilj af 25 båtar i rörelse, hvar och en bemannad med 20 man, och snart började en häftig strid, som varade i itta timmar. Sex timmar bibehöllo sig parasuiterna i besittning af skeppet Rio Grande, och då de slutligen med svår förlust drogo ig tillbaka, voro lifsmedlen för. Humaital4 y ckligt på ort och ställe. F Brasilianarnes: nederlag den 16:de vid deras angrepp på Humaita skildrar korresponlenten som mycket betydande. Från den 18 ill den 25 lågo de allierade; hvilka, som oekant, äfven i Chaco gjort ett olyckligt an-s fall, stilla i sina kantoneringar, och Humai-A as besättning kunde ostörd aftåga. DålS orasilianarne Blefvo uppmärksamma på döds1 jystnaden i staden och inryckte fuono de ndast. 14 brasilianska fångar i fästningen. la I sin cityartikel kastar Timös en blick påI de brasilianska finanserna och framhåller pål ec 8 8 8 1 pt gr a fr len ena sidan det faktum det att 1863 afslutna ill ett pris af 88 utgifna 4!2 procents-lånet sedan dess gått ned till68, och att år 1865 ettd nytt 5-procentslån endast kunde utgifvas till 4, på samma gång tidningen dock ej lem-t nar oanmärkt, att landets hela export, trots kriget, under de senaste fem åren stigit med le 17 procent i jemförelse med den närmasth föregående tiden, samt att Amazonflodens ;( och dess bifloders öppnande för Brasiliens r AON TR TIN ART RTR SENS MINE EVE EDAEN TTT FORA SNRA -— ned minen hos en person som blifvit slagen vå fingrarne. TS