Aftonbladet – 28 augusti 1868, sida 3

jren åt andra personer än dem, som äro an ställda der. Från detta förbud äro icke el gång generaler och öfverstar undantagne. Di rektörerna och byrächeferna får man be: endast två gånger i veckan, nemligen på ras mottagningsdagar;, men äfven då måst man vara edd med ett kort, som berättigar till inträde. Denna åtgärd har vidtagits emedan antalet personer, som besökte tjenstemännen och af hvilka somlige kommo fö att förskaffa sig underrättelser, på den senare tiden blifvit mycket stort. Men — anmärker en korrespondent till Kölnische Zeitung — krigsministerns hemligheter bliicke derför bättre bevarade. För öfrigt har han icke heller mycket att dölja, ty hvar och en vet, att allt är anordnadt så, att han inom några dagar kan rycka i fält med hela sin arme. Enligt Moniteur de VArmbe har löjtnant Payau blifvit utnämnd till kapten. Några tidningar fästa i anledning häraf uppmärksamheten på, att Payau är samme man som med sina soldater skingrade det privata valmötet i Nimes och då sjelf med sabeln tillfogade en af de närvarande ett svårt sår, samt att han blifvit befordrad utom den genom ancienneteten fastställda ordningen. Monitören tillkännager, att tryckningen af och förlagsrätten till regeringens båda officiella tidningar,, således Morgonoch Aftonmonitörerna, den 24 September kommer att genom auktion öfverlåtas åt den, som erbjuder de billigaste vilkoren. På posten i Paris ha en mängd bref tagits i beslag, hvilka innehöllo det i Brässel tryckta tolfte numret af. La Lanterne. De ersoner, till hvilka brefven voro adresserade, a blifvit ställda under åtal. Enligt presslagen göra de sig nemligen förfallna till straff, hvilka införa förbjudna tidningar i Frankrike. ENGLAND. Ur den senaste korrespondensen mellan lord Stanley och engelska sändebudet i Washington ha två depescher rörande naturaliseringsfrågan blifvit offentliggjorda. I den första, daterad den 8 Juni, anmärker ministern, att ehuru den hbritiska regeringen är benägen att upptaga naturaliseringsfrågan till principen och icke längre står, fast vid te om ett oafytterligt undersåteförhällande, så vill hon icke na genast afsluta ett naturaliseringsfördrag. . Dervid måste rättsfrågor af stor vigt ej blott för de nu lefvande, utan äfven för de ännu ofödde tagas i öfvervägande. En kongl. komite har blifvit tillsatt för att undersöka frågan, och då det är omöjligt att på förhand bestämma tidsutdrägten för dess arbeten, måste man uppskjuta lagstiftningen och således äfven fördraget i detta ämne till nästa session. Den andra depeschen är af den 28 Juli och angår de i Amerika naturaliserade fenierna Warren, Costello m. fi. Deri yttras bland annat: Beträffande de nämnda feniernas fingsling, måste ni fästa uppmärksamheten på, att den uppgift, på hvilken hr Sewards begäran om deras frigifning stöder sig, nemligen att de blifvit öfverbevisade om och dömda för ord och handlingar, till hvilka de gjort sig skyldiga i Förenta Staterna, hvilar på en fullkomligt priktig uppfattning af omständigheterna i detta rättegångsmål. Dessa fångar ha blifvit förvunne till högförräderi, och den mest oraverande handling, hvarom de blifvit öfverbevisade, bestod deri, att de hade kommit ill Irland och kryssat vid kusten i afsigt att landsätta manskap och vapen för att illställa ett uppror mot drottningen. De vittnesmål, som under rättegången afgåfvos not dem rörande ord och handlingar, till vilka de gjort sig skyldiga i Förenta Staerna, stodo i fullkomlig öfverensstämmelse ned lagens föreskrifter, såsom delar af den vevisning, som ådagalade deras förbindelse ned sammansvärjningen i Dublin. Domstoen hade der sin domsaga och dömde dem ör uppenbara handlingar af högförräderi i lerna domsaga samt för delaktighet i en sammansvärjning, som hade till ändamål att störta den kongl. regeringen och grundlägga n irländsk republik. ÖSTERBIKE. Vid böhmiska landtdagens öppnande den 2 dennes öfverlemnade samtliga czechiska leputerade till öfverstelandtmarskalken en yrotest, hvari de förklarade, att deras sameete förbjöd dem att deltaga i den nuvaande landtdagens förhandlingar, då den böhniska kronans länder genom Decemberförattningen 1867 blifvit bragta i en ställning, om de icke kunna erkänna för laglig. Den tatsrättsliga basis, på hvilken czecherpa ställa, ig, är kejsar Ferdinands patent af den 8 April 1848 och den vid samma tid utfärdade allagen. Efter ötverlemnandet af denna proest lemnade de czechiska deputerade före örhandlingarnes öppnande salen. . Der finas således blott tyska deputerade qvar i rag. Neue freie Presse uppmanar dessa tt icke låta sig genera af czechernas utträande, utan iber die Czechen hinweg beörja lagstiftningsarbetet. — Tillika göras de yska deputerade uppmärksamma derpå, att e med yttersta samvetsgrannhet måste ipnna sig i församlingen, då eljest lätt den ändelse kan inträffa, att antalet blir för liet för att fatta något giltigt beslut. Föramlingens hälft är 117, och af deputerade a hittills blott infunnit sig 122. Om sålees 6 medlemmar uteblifva, mäste förhandngarne afbrytas. För att undvika ett såant fall ha också de ministrar, som ega ite på landtdagen, skyndat till Prag för att taga sina platser. Det säges, att czecherna ålla på med att utarbeta en promemoria till ejsaren, hvari de anmoda honom om den uvarande oem eg upplösning och utfärande af en ny vallag, hvari är tagen rättis hänsyn till förhållandet mellan nationaliterna.