Aftonbladet – 27 augusti 1868, sida 3

.anläggningarne, komna till verkställighet, skul i icke ringa grad hafva inflytande på Norrlanc kustland derigenom att allmogen derstädes skul i för sina landtmannaprodukter erhålla högre prise I då den nu vore försatt i nödvändighet att, såso hittills, konkurrera med dylika produkter frå lappmarken, hvilka derefter säkerligen skulle for las till Norge. Varor af lättare beskaffenhet skul ock med fördel kunna transporteras mellan Nor lands kustland och Norge samt tvärtom, hvaremc tyngre varor omöjligen kunna bära kostnaden fc transporten på dessa långa vägar, icke ens vinte tiden på den af naturen bildade körbanan. Uti prof. Daas föredrag samt ett och annat : de norrbottniska brefven framhålles kommunik: tionsleden Bodö—Pite och Skellefte, såsom dei hvilken bland deföreslagna vägförbindelserna mella Sverges kustland vid Bottenhafvet och Norges is fria hamnar först bör komma till utförande, ID vi icke kunna dela denna åsigt, vilja vi till stö för vår öfvertygelse anföra bevis, hemtade dels frå sjelfva de norrbottniska brefven, hvilka icke all uppgifter öfverensstämma med hvarandra, del från andra kända förhållanden. Väl måste ma medgifva, att nämnde kommunikationsled skal blifva af nytta för en del af Norrbottens läns in vånare, ehuru icke till så hög grad som vissa tid ningar och bredskrifvare velat framhålla. Det ut Norrbottenskuriren för den 7 Dec. 1867 förekom mande yttrandet, att frågan utan tvifvel är af de; utomordentligaste vigt äfven för norra Wester botten, kan icke medgifvas, ty endast Skellefte ocI och Nordsjö pastorater samt några byar i nord ligaste delen af Sorsele lappmarkssocken skull kunna draga någon fördel af väganläggningen Under sistförflutna vinter begåfvo sig väl åtskil liga Arvidsjaurs och Arjeplougs invånare öfvel Kölen till Bodö, för att der förse sig med span mål, på hvilken de sjelfva under föregåande åi lidit af svår missväxt; men att såsom en bref skrifvare från Pite yttrar sig, våra (Norrbottens) markbyggare,, trotsande fjellstormen och utsättan: de sig för nödvändigheten att sofva några vinter nätter under bar himmel, redan ofta och årligen hemtat förnödenheter från Bodö, låter icke troligt ty efter all sannolikhet har kommunikationen emellan Pite lappmark och Norge hitintills, med undantag af sistförflutna vinter, varit högst ringa. i anseende till de svårigheter, som derför mött och här nedan skola vidare omnämnas. Enligt meddelande i Norrbottenskuriren, utgör väglängden från Bodö, efter den föreslagna kommunikationsleden, 21 mil till Arjeploug, som komme att ligga halfvägs emellan Bodö och Pite, 29 mil till Arvidsjaur, 42 mil till Pite och 45 mil till Skelleite, hvadan antagas kan, att tyngre varor icke kunna bära kostnaden för transporten emellan Norrlands kustsocknar och Bodö, i följd hvarat de största fördelarne af vägförbindelsen synas böra tillfalla invånare i Arvidsjaurs och Arjeplougs pastorater, hvilka ligga närmare norska gränsen. Härvid förekommer dikvälatt socker, -bar få produktef att af. y ett bref från Lule af den 28 December 1867 innehåller följande : vArjeploug är en i högsta grad steriloch ofruktbar socken. Den enda trakt af hela denna betydliga areal, som har någon framtid för sig i jordbruksväg, det vill här säga boskapsskötsel, är denomkring Låiselfven. I öfrigt är. socknen; utom i högst få sällsporda fall, åtminstone enligt min Asigt, danad till renbetesländ och till fiske, hvilket senare är ovanligt rikt och, jemte renen, dåt enda, som möjliggör, att nybyggare för närvarande och allt hitintills der kunnat lifnära sig. Visserligen -har äfven under de 3 senare åren skogsafverkningen nått socknen, men vi boppas att den icke bädanefter kommer att taga någon fart, och i denna socken, om någonstädes inom länet, behöfves vård öm skogen, för att bibehålla beboeligheten. Landet är således egentligen lämpadt för renskötsel, och dess inuebyggare borde nu såsom tillförene till största antalet bestå af lappar, ty det kan ej annat än hafva varit ett stort förbiseende, ett stort fel, då så många nybyggen derstädes beviljats och derigenom sådana uppstått, hvilkas innehafvare år från är arbeta på att unlergräfva lappens ekonomi, icke besinnande att let, hvartill de sträfva, riktandet på -lappens -becostnad, dennas nedsjunkande till nybyggarens lesohjon och förfäande genom bränvin, till sist komner att drabba dem sjelfva, ty läppen, en gång illintetgjord i dessa trakter, omöjliggör äfven nyyggarens dervaro,. Att Arjeplougs socken icke jar att aflåta några produkter af, vi vilja ej säga ordbruket, utan till och med boskapsskötseln, syes tydligt deraf att hela Arjeplougs socken med Vorrbottens länsdel af Sorsele endast har 470 ornboskapskreatur, och utgör antalet hästar dertädes blott 134, allt för otillräckligt för beforran af en lifligare trafik till lands. Om vi nu öfvergå till de svårigheter, som upptå för vägförbindelse emellan Bodö samt Pite ch Skellefte, så uppgifves uti de af professor aa åberopade brefven: att uppsjöarnes längd från öfmock till Avaviken utgör 1cke en oaflåtlig fard, utan är skild genom åtskilliga forsar: att tom ett ångfartyg på Saltens inre fjord, två ångåtar äro at nöden, nemligen den ena på Uddwur och Storavan, och den andra på Hornavan, mellan hvilken sjö och Uddjaur höjdskilnaden r 18 fot: att af den till riksgränsen gående Märkalen, som har en längd af 2 mil, endast y.:dels il är skoglös på svenska sidan hitom gränsen, ch likaledes bortom gränsen !.:dels mil skoglöst ind på den norska sidan, ehuru man här i We.erbotten tror sig veta, att det skoglösa, all veetation saknande bältet är. vida bredare än brefkrifvaren uppgifvit, helst uti ett bref från Pite weddelas, att markbyggare, försäkrat att, om lott i skogsbrynet å ömse sidor om den på 2 ils bredd kåla fjellkammen funnes stugor, så att an sjelf och dragare kunde tillbringa natten uner tak, i stället som nu under bar himmel i skoen, och afvakta lämplig tid för färd öfver denna ala del at ielrygg en, så skulle redan härigenom afiken till Norge betydligt ökas: ått iman kunde .minstone vintertid färdas med häst efter denna ig, om hus för foik och stall för hästår vore ppsatte på åtskilliga ställen, dervid brefskrifvanm icke uppgifver längden af den obebyggda fjellakten, hvilken, likväl torde vara flera mil läng, vär det antages våra för resande under vintern digt att sotva flera nätter under bar himmel: t lutningarne äro både från Norge till Kradds iggis högsta punkt och derifrån ned till Sädvaur gunska betydliga; och att, enligt kaptenlöjtunt Petterssons beskrifning, vägen från Saltfjorn till Saltdalens öfversta gård Junkersdalen sy8 vara en föga praktikabel ridväg, å hvilken åddjup förekomma här och der, och att vägen ån Junkersdalen till riksgränsen. går i starkt igande. Med betraktande af alla dessa och-öfriga svåsheter och den sannolikt obetydliga trafik, som pmmer att ega rum under den korta sommaren, mt de störa kostnaderna, för, bland annat, väns uppbrytande samt ioköp och underhåll af e ångbåtar, hvilka svårligen kunna under en ng framtid och måhända aldrig bära sig, kan an ej uppfatta sänningen af följande i Norrbotnsposten förekommande uppgift: mHvad äter. stnaden för dessa anlåggningar beträffar, tro att hvar och en skall finna sig öfvertygad der2, att den kommer att betala :sig:100 ja 1000 idt åter... Måhända det vore skäl att den föreina kommunikationsleden emellan Bodö och te lappmark inskränktes till en förbättrad vinrväg, ty underhållskostnaden blir då ojemförligt. ndre, och utan en ringa underhållskostnad-bör denna folkfattiga trakt en kommunikation icke 1 mma till stånd. NH