Aftonbladet – 15 augusti 1868, sida 3

endast sparsamt förekomma och till sin beskaffenhet noga öfvervakas. Ynglingen finge nemligen ingalunda sättas i tillfälle att på detta sätt likasom skaffa sig en skriftlig öfversättning; han borde alltid med hjelp af lexikon och grammatik, om hvilkas rätta användande preparationen just gåfve upplysning, sjelf taga ut sitt pensum. Hvad särskildt lefvande språk beträffade voro meningarne delade angående möjligheten af preparation inom sjette klassen af hemarbeten i tyska språket, med afseende på det åt dettä språk arslagna mindre timantal, äfvensom i fråga om franska språket i de högsta afdelningarne en preparation ilinguistiskt hänseende icke af alla ansågs erforderlig. Angående preparation för skriftliga arbeten på främmande språk — åt modersmålet skulle egnas en särskild öfverläggning — yPpade sig olika meningar, i det somliga ansågo denna på de studier, der skrifning af främmande språk begyhhör. böra vara särdeles noggrann och fullständig, hvaremot ändra uttalade den åsigt, att preparationen härutinnan kan och bör väsentligen inskränkas derigenom, att läraren väljer sådana öfversättii gseppatfter: som på det värmaste ansluta sig till och utgöra en tillämpiing ar det, som lärjungen genom föregående undervisning inhemtat. . B) Kristendom. Ehuru Luthers lilla katekes redati före inträdet i elementarläroverket bör vara inlärd, visade dock eh ofta återkommande erfarenhet, huru föga af dess iitiehåll ynglingen verkligen tillegnat sig, hvarföre det redan i första klassen vore af stor vigt, att de enkla sanningarne behörigen utreddes och förklarades innan de utantill npplästes; Ännu mer gällde detta om den Lindblottiska förklaringeti, Hvilken borde så begagnas, att endast de stycken, som innehålla väsentliga tillägg till lilla katekesen, lärdes utantill, de öfriga blott till sakinnehållet. Det vore särdeles önskligt att erhålla ett fullt lämpligt urval af de stycken, SOM vvl? läsas titantill. Bibliska historiens berättelser borde af läraren först inuitligen tneddslas, hvarefter vore abgeläget att lärobokens text genomginges och upplysning föeddelades så väl om ordaförståndet som om förekommiände geografiska förhållanden, seder och bruk m. m. Lärobokens sarmmandragna berättelse borde ock i sammanhang läsas i bibeln: En talare önskade till och med, att på det förstå stadiet ingen lärobok skulle begagnas, utan blott hufvudpunkterna af Jesu Jelverne ur Den Heliga Skrift framläggas och betraktas. I sammanhang med frågan om religionsundervisningen framhölls af flera talare såsom önskligt, att denna undervisning helst fördelades på två eller tre dertill skickliga lärare. fven yttrades den tanke, att den friare katekisation, som inom Ö:te klassen skall ega rum, kunde och borde så inrättas, att den blefve en direkt förberedelse för koopfirmationen, hvarigenom den särskilda handledning, som för detta ändamål sökes utom skolan, kunde upptaga mindre tid, än nu plägar vara fallet. Häremot invändes dock, att konfirmander pläga finrias i de flesta klasser, åtminstone från och med dei 3:die, livarföre förslaget svårligen torde kunna föranleda någon åtgärd. C) Matematik. Preparationen borde inom detta område vara synnerligen sorgfälligt inrättad, enär en lämplig förberedelse icke i något ämne vore af större gagn, icke heller en oklok i något ämne så skadlig. De ynglingar, som inkomma i skolan, hafva ofta genomlupit betydliga kurser, men på ett så mekaniskt sätt; att lagarne för de verkställda operationerna äro dem nästan alldeles okända, hvarföre man merendels måste börja helt och hållet på nytt. Vid räkneöfningar, somiregeln skedde samfäldt vid stora taflan, borde man alltid gå från det konkreta till det abstrakta, så att genom framställda exempel reglorna så småningom framarbetades, i stället för att ur läroböcker inläras. Åfven vid den geometriska undervisningen ,borde läraren så leda ynglingarne, att de sjelfva kunde efterhand framtaga satserna i deras behöriga sammanhang, . Tillämpades denna metod riktigt, blefve egentliga lexor i geometrien nästan alldeles öfverflödiga, hvarigenom i stället tid kunde lemnas för lämpliga öfningar af förelagda geometriska och algebraiska uppgifter — öfningar som med de vid afgångsexamen nu gällande fordringarne äro berättigade och nödvändiga, men vid hvilka borde noga tillses, att de derigenom föranledda hemarbetena icke toge ynglingarnes tid för mycket i anspråk, hvilket ock kunde genom öfningarne på lärorummet och meddelad lämplig handledning utan svårighet förekommas. Med dessa arbeten borde förbindas öfning i att oförberedt lösa framställda exempel på lärorummet. D) Naturvetenskop. I Naturalbistorien vore ock preparation nödvändig; här kunde åskådningsundervishingen vinna den fullständigaste tillämpning. Vid preparationen hade man att förevisa föremål, hörande till följande lexa, hvilket ingalunda behöfde blifva blott en fösom ur det redan lärda mer eller mindre fullständigt kunde besvaras. I Fysiken vore en del satser sådana, att de a priori bevisas; dessa borde efter bevisningen genom experiment belysas och bekräftas; i öfriga fall finge derur söka deducera de särskilda naturlagarne. På latinlinien vore öfverhufvud experimentalfysiken den vigtigaste sidan, på reallinien deremot den matematiska fysiken. I Kemien hade man i det närmaste att använda samma preparationssätt som i fysiken. Historien fordrade en mera genomförd preparation, än detta ämne i allmänhet hittills erhållit. En föregående, muntlig framställning vore af största vigt, för att undervisningen skulle blifva mera lefvande och för den muntliga berättelsen finge taga ut sin rätt, desto större skulle både gagnet och nöjet för lärjungarne blifva. Vid sidan af lärarens muntliga framställning och lärjungarnes återgifvande deraf erfordrades en kort lärobok, hvars innehåll borde noga fästas i minnet; ständiga repetitioner af de vigtigaste mumenterna borde företagas och hvarje för lärjungen nytt faktum så mycket som möjligt ställas i samband med något för honom redan bekant. Förhoppningar uttalades derjemte, att lämpliga åtgärder skulle vidtagas för att minska det dryga arbete, som verldshistoriens repetition hittills kräft af de lärjungar, som anmält sig till undergående af afmm 0 MH sd DE DD EON At NAO DH FA AO AMN OT oa Må mv am va fe bn mm DA Am Bots bd 0 Ft KA JA Am md JR TNA Vt a ct mn ch Dh en oe: BA Het NA FR LR HR Jå BR AA NA Fett vt frn Ba bend DR reläsning, utan borde läraren på den nyal lexans innehåll oupphörligt framkasta frågor, man börja med experimenter för att sedan: att hufvudpunkterna skulle kunna af läraren med mera bestämdhet framhållas. Ju mera