Aftonbladet – 14 augusti 1868, sida 3

Gyttjebad begagnas vid gikt, reumatism, skrofter och förhårdnader uti yttre huden. Det kan äfven användas vid katarrerislemhinnorna och nära nog i alla fall, der. bad kunna anses tjenliga, såvida nemligen ej en jalktför känslig och ömtålig hud förbjuder det. Vid badställen sådana som Marstrand, der temperaturen i vattnet är under sommaren omkring 189 C. och föga vexlande under dagen eller under de olika dagarne, der blott en del af badgästerna lider af svårare sjuk domar, men en annan del af mindre krämor och allmännare svaghet, der äfven ett ej litet antal af jemförelsevis friska personer infinner sig, är naturligt, att kalla bad böra få en utsträckt användning. Norden med dess långa vintrar och korta somrar har ett klimat, som ej bör uppmuntra någon att onödigtvis förklema sig med ljumma eller varma bad. Nödvändigheten och värdet af ljumma bad kunna i många sjukdomar ej förnekas, men den sanningen får ej förglömmas, att de kalla baden kunna motverka ömtålighet, olägg i ett hårdt vexlande klimat; de kunna motverka en fysisk och andlig kraft förlanande blodbrist doch bleksot med den rad af sjukdomar, som följa med dem i spåren om än på mer eller mindre afstånd. Må det vara öfverdrift i ropet om den, som det så ofta heter, i vår tid sig utbredande slappheien och sjukligheten — mången har åtminstone en öfverdrifven eller förvriden smak att se och omtala brister både inom det materiella och andliga området — må vår tid vara lika bra, ja i många afseenden bättre än föregående tider, så har den dock nog af sjuklighet för att det kan vara anledning att önska något bättre härutinnan. Nervrelliga heten med en verklig eller inbillad vanmakt både till kropp och själ, liksom svårmodet, hvilket rufvar öfver en skock till större delen inbillade sjukdomar, förete alltför ofta en ganska beklagansvärd bild. Ay ett sådant tillstånd en nödvändighet? Atminstone icke lika ofta som det visar sig. Vi kunna få i arf anlag för mer än ett lidande; upp-fostran och omständigheter kunna uppamma sjukdomar hos oss, innan vi veta deraf; men dessa långvariga krämpor af hvarjehadda slag, hvilka bilda ett tillstånd midt emellan -helsa sjukdomy kunna i fertalet fall förbättras: eller återgå tillBelsa, omen förnuftig regim börjades och tullföljdes. Men det fordras ett uppryckande från den dvallika försoffningen, som tror sig ej kunna lefva utan medikamenter; det fordras vilja och mod hos den sjuke. Ingenting är mera egnadt att bota en ukdom, uti hvilken två tredjedelar äro pjunighet eller inbillning, än ett förståndigt användande af dessa sommarbad; men isynnerhet äro sådana bad lämpade att förbindra utbildningen af sjukdomar. Ar det således en sanning, att de kalla baden intaga en så vigtig plats ej endåst som ett sjukdom förebyggande medel; utan äfven ha betydelse som ett botande, så följer tydligen häraf, att en ändamålsenlig -anordning för: dessa bad på vestra kustens badorter bör vara en vigtig angelägenhet. Det måste villigt erkännas, att badinrättningen i Marstrand ansträngt sina ekonomiska krafter — kanske utöfver dess eget intresse .— för att motsvara billiga anspråk. Med afseende på de varma baden är också allt förträffligt, men med afseende på de kalla aterstår mycket att önska. Bassinernå äro för små, afklädningsrummen för få; dessutom borde åtminstone några afklädningsrum vara nrättade så att de Lunde uppvärmas. Det händer icke sällan, att luften har lägre temperatur än vattnet, och den föreställningen är allmän, att man förkyler sig ej i vattnet, men väl vid af-och påklädnaden. Hvad som göres för att uppmuntra och utbreda användningen af kalla: bad måste vara sanitärt hänseende af största betydelse. Att en och annan har skadat sin helså genom la bad, hörer till ett oklokt användningstt, eller att bad ej varit lämpliga för ifråsavarande person. Om det i många afse;nden -kan gälla som en klokhetsregel att hellre söra för litet än för mycket, så kan denreseln med allt skäl tillämpas på tidsutdrägen för kalla bad. d Den mycket vanliga seden isynnerhet bland ipgdom att upprepade gånger stiga i och ur rattnet eller att stanna uti så länge att skältling och darrving uppkomma, är ett oskick, om borde noga öfvervakas vid alia badinättningar. Man kan väl anmärka, att van:gen ser man -ej något märkbart ondt häraf uppkomma; men detta blir i sjelfva verket ej ägot bevis emot, att ett sådant badningsätt icke är skadligt, och man kan vara förssad om, att någon egentlig nytta af bad cke vinnes på det sättet. T. J. Hartelius. Bättegångsoch Polissaker.