Bättegångsoch Polissaker. — Dråpet å f. disciplinsoldaten Sandberg. Polis ransakningen bärom fortsattes i dag; och bekände nu gerningsmannen, gardisten Zetterström på alls varlig uppmaning af polismästaren Östlund att talk sanning, det han (Zetterström) vändt sig om och stuckit Sandberg med bajonetten, men att det icke skett i afsigt att döda honom, utan endäst att ge honom ett -nyp,, såsom Zetterström uttryckte sig, för det Sandberg förföljt aflösningspatrullen met oqvädingsordet gåsungar,. På fråga huru detta kunde så bppresar deterströ, svarade ban, att han förut på dagen blifvit öfverhopad med dylika otidigheter och derföre var förargad. TLikaledes erkände Zetterström att han, då patrullen åter: kommit till vakten, vidtalat gardisten Nordström att berätta händelsen så som han förra gången gjorde eller att Sandberg först knuffat Zetterström; så att denne släppte geväret från axeln, och sedan sprungit på detsamma och sårat sig. Nordström härom 1 sin ordning tillspord, vidgick att han vid förra polisförhöret icke sade sunnivgen; att ha åsett sjelfva tilldragelsen, förnekade han dock på det bestämdaste. Också upplyste eni dag hörd person, att Zetterström, vid det ham rände bajonetten i sidan Sandberg, blifvit 15 a 20 steg efter patrullen, hvilken marscherat mycket fort. Ännu en annan, som vid tillfället beg funnit sig i Sandbergs sällskap, intygade att Sanq.